Nu ska Trumptrotsande Kalifornien säga sitt

Valfeber råder i västra USA. Från vart och vartannat hus i San Francisco-området syns plakat och flaggor: Exborgmästaren Pete Buttigieg är mest populär i innerstaden, Vermontsenatorn Bernie Sanders i de stora förorterna omkring och Massachusettssenatorn Elizabet Warren i fickor i bland annat Silicon Valley. Detta åtminstone att döma av tidningen San Francisco Chronicles sammanfattning av vem som fått mest donationer var.

Demokraternas startfält är fortfarande brett och de 415 delegater som står på spel i Kalifornien är hett eftertraktade i kampen om de 1 991 som krävs för att bli partiets kandidat. Den senaste veckan har dock Bernie Sanders dragit i från i opinionsmätningarna, både nationellt och i Kalifornien.

Vid sidan av Kalifornien går bland andra folkrika Texas, vågmästarstaterna North Carolina och Minnesota och sydstaten Alabama till urnorna på tisdag. Det har resulterat i att presidentaspiranterna frenetiskt flugit fram och tillbaka över landet och kampanjat sig till heshet.

Men mycket fokus läggs av förklarliga skäl på Kalifornien som är USA:s största delstat och världens femte största ekonomi.

– Högsta prioritet för alla demokrater just nu är att besegra Trump, säger Raphael Sonenshein, statsvetare och chef för Pat Brown Institute for Public Affairs vid California State University i Los Angeles.

– Det gäller i synnerhet i Kalifornien, som har blivit den delstat som leder motståndet mot presidenten.

Detta motstånd har sin grund i att den avlånga delstaten vid Stillahavskusten, som är solitt demokratisk, under president Barack Obamas tid blev något av ett testlabb för progressiv politik. Sonenshein beskriver det som att en bro byggdes mellan Washington DC och den kaliforniska huvudstaden Sacramento.

– Det rörde de tre stora områdena sjukvård, miljö och invandring. Det var här som idéer prövades som Obama av politiska skäl inte kunde införa på federal nivå, berättar han.

Det resulterade bland annat i att Kalifornien införde särskilt stränga regler för utsläpp av bilavgaser, att man vidtog stödåtgärder för unga papperslösa och att delstaten snabbt utvidgade sjukförsäkringsreformen Obamacare.

När Donald Trump flyttade in i Vita huset och spontana kvinnomarscher hölls landet över blev det enda naturliga att gå i motstånd, enligt Sonenshein.

I takt med att president Trump rivit upp miljölagar, delar av Obamacare och migrantprogrammet Daca (för unga papperslösa) och samtidigt infört hårda invandringsregler har Kalifornien gjort tvärtom.

När Trump drog USA ur det globala Parisavtalet om klimatet skyndade den dåvarande guvernören Jerry Brown att försäkra omvärlden att hans delstat tänker leva upp till åtagandena.

Kalifornien ligger bakom flera stämningar gentemot Trumps politik. Och ett stort antal kaliforniska städer och län har antagit så kallade fristadslagar ("sanctuary laws" på engelska), vilket innebär att lokal polis inte hjälper federala styrkor som kommer dit för att deportera papperslösa migranter. Flera städer har också budgeterat miljontals dollar för juridisk hjälp till just papperslösa.

I andra, mer konservativa delar av landet är man nöjd med presidentens politik, som går ut på att alltid sätta Amerika först.

Sonenshein säger med ett skratt att många demokrater han känner går i terapi för att hantera sin oro för att Donald Trump blir omvald, för att partiet inte ska få fram en tillräckligt stark kandidat. Det är bland annat därför stämningen är närmast febrig, så här inför supertisdagen.

– Jag har aldrig sett så många väljare lägga så mycket tid på att ta reda vem som har bäst möjlighet att slå den sittande presidenten, i stället för att bara rösta på den de gillar, noterar han.

– Vid sidan av det pågår en debatt om huruvida Demokraternas kandidat bör vara en politiskt mittenorienterad person eller en vänsterliberal, men den har hamnat i skymundan.