För många hövdingar och för få indianer
Byråkratiska organisationer tenderar att växa om de själva får sätta dagordningen. Den erfarenheten drog många västerländska välfärdssamhällen under 1960- och 70-talen. Den offentliga sektorn växte tills dess att samhällsekonomin äventyrades, dock ofta utan att medborgarna fick bättre service.
Motreaktionen blev det som i politiken kallades den nyliberala vågen och inom förvaltningen New Public Management. Tydligare målstyrning, kontroll av resultat och ständig strävan eftereffektivisering var då nödvändiga och bra förändringar för att få systemen att verka för människorna och inte tvärt om.
Men efter trettio år börjar börjar nu många undra om inte byråkratierna åter håller på att växa sig för stora. Och den här gången är det just de funktioner som installerats för att bevaka effektiviteten som själva tränger ut kärnverksamheten.
Professor Patrik Hall vid Malmö högskola varnade på DN debatt 29/9 för att den offentliga sektorns kärnuppgifter blir lidande då fler och fleranställda återfinns i gruppen forskarna benämner ”managementbyråkrater” – chefer på mellannivå som inte sysslar direkt med kärnverksamheten och inte möter medborgarna.
Hall har stöd i statistik från SCB som visar att det är just mellanchefsnivån av till exempel administratörer, kommunikatörer och personalvetare som ökat under 2000-talet. Samtidigt har lärarna i klassrummen minskat och poliserna på fältet har inte ökat i takt med arbetsuppgifterna. Viktiga personalkategorier som specialistsjuksköterskor och barnmorskor har minskat.
Detta borde oroa alla vänner av det gemensamma välfärdsprojektet. Kanske är överbyråkratisering en viktig del förklaring till att polis,sjukvård och skola i dag inte alltid levererar vad medborgarna i ett högskattesamhälle borde kunna förvänta sig.
Fenomenet där byråkratin växer snabbare än kärnverksamheten kan spåras även lokalt och regionalt. Västra Götalands regionen har undersommaren gjort en ”kartläggning och analys över utvecklingen av antalet nettoarbetare”. Enligt kartläggningen ökade personalkategorin administration med 419 personer mellan maj 2016 och maj 2017. Den för oss medborgare centrala gruppen av sjuksköterskor och barnmorskor ökade under samma period med fyra nya anställda.
Ett argument som ofta hålls fram för byråkratins tillväxt är att nyanställda administratörer kan avlasta till exempel läkare och poliser. Nationellt verkar det dock inte vara den typen av administratörer som anställs. De nya tjänsterna ligger längre från verksamheten och närmare ledningen. Hur det förhåller sig i VGR är en intressant fråga. Har de nya tjänsterna inom administrationen lett till att till exempel läkare fått mer patientkontakt?
