1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Svensk EU-nota hänger på Löfven

Svenskarna betalar mer till EU än vad de får tillbaka i EU-stöd.
Nu vill EU-kommissionen och flera länder att Sverige bidrar med ännu mer.
Sveriges statsminister Stefan Löfven och hans danska kollega Mette Frederiksen kämpar för att hålla nere utgifterna i EU:s budget. Arkivbild,
Foto: Jessica Gow/TT

Varje svensk betalade 2018 runt 1 500 kronor netto till EU:s budget. Bara danskar, tyskar och österrikare betalade mer.

De som fick ut mest av EU:s budget 2018 var litauer, som fick tillbaka drygt 6 000 kronor netto per person. Därefter kom ungrare, letter, ester och polacker.

De kommande åren kan svenskarna få betala ännu mer till EU. Allt beror på hur statsminister Stefan Löfven (S) lyckas i de stenhårda förhandlingarna om EU:s framtida budget för åren 2021–2027.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för 99 kr! (ord pris 597 kr)

Brittiskt hål

Löfven kämpar tillsammans med sina statsministerkollegor från Danmark, Österrike och Nederländerna för att hålla nere EU:s utgifter och på så sätt även den svenska EU-avgiften.

Men ett hål i EU-budgeten har uppstått efter att den stora nettobetalaren Storbritannien lämnat unionen. Dessutom har EU höjt ambitionerna när det gäller till exempel klimatsatsningar, gränskontroll, forskning, försvar och utrikespolitik – och det kostar pengar.

Den svenska regeringen tycker att EU borde skära ned på jordbruks- och regionalstöden. Det är de absolut största posterna i budgeten, där franska bönder och polska regioner får mest av alla.

I det senaste förslaget till ny långtidsbudget står struktur- och regionalstöden för drygt en tredjedel av den totala budgeten och jordbruks- och landsbygdsutvecklingsstöden för nästan lika mycket.

Mycket jordbruksstöd

Jordbruksstöden har kritiserats för att gynna de stora jordbruken och de redan välbeställda. Till exempel att jordbruksstöd gått till det brittiska kungahuset.

Polen, Ungern och andra länder i östra EU, samt flera sydeuropeiska länder vill slå vakt om sina jordbruks- och regionalstöd. De anser att rika länder har råd att betala mer. Det tycker även EU-kommissionen.

EU-kommissionens budgetförslag, som presenterades redan 2018, skulle enligt den svenska regeringens beräkningar innebära att EU-avgiften på sikt höjs med 16 miljarder kronor. En ökning med 44 procent.

Den kraftiga höjningen beror bland annat på att EU-kommissionen successivt vill avveckla den rabatt Sverige har på sin EU-avgift. Enligt den svenska regeringen så är rabatten värd fem miljarder kronor årligen.

Flera argument

EU-kommissionens förslag har dock redan bantats ned, men även det senaste förslaget från EU:s ordförande Charles Michel har Sveriges EU-minister kallat för "oacceptabelt"

Svenskarna lär dock få räkna med att EU-avgiften blir högre de kommande åren. För den som undrar "vad fan får jag för pengarna", så har EU-kommissionen en rad argument.

Kommissionen tycker det är fel att bara titta på vad ett land betalar in i EU-avgift och dra ifrån det som kommer tillbaka i form av EU-stöd.

För svensk del innebar det en bruttoavgift på nästan 35 miljarder kronor 2018 och ett återflöde på 19 miljarder. Därmed betalade Sverige 16 miljarder mer till EU än man fick tillbaka.

Återflödet bestod bland annat av 9,6 miljarder i jordbruksstöd och 3,7 miljarder i regionalstöd.

Gynnar Sverige

EU-kommissionen betonar att pengarna i EU:s budget används till forskning, gränsskydd, utrikespolitik, klimatsatsningar och annat som kommer alla medlemsstater till del. Dessutom är värdet av att få vara med i EU:s inre marknad stort.

Enligt EU-kommissionen är Sverige ett av de länder vars ekonomi tjänar mest på den inre marknaden. För varje krona investerad i EU-budgeten får Sverige nästan sju tillbaka, uppger kommissionen.

Ett annat argument för att få svenskarna att öppna plånboken är att de rika länderna bör visa solidaritet och betala mer än de fattiga medlemsstaterna.

Tittar man på den svenska bruttoavgiften i förhållande till landets BNI så hör till Sverige de länder som betalar minst andel av sin BNI i EU-avgift. Men då har man inte tagit hänsyn till att Sverige inte får lika mycket tillbaka i form av EU-stöd som många andra medlemsstater.