Buttigieg hoppar av presidentkampanjen

"2024, 2024".

Anhängarna var besvikna men började genast skandera ut sina förhoppningar om att borgmästare Pete, som han kallas, ställer upp i presidentvalet om fyra år. Pete Buttigieg hade precis meddelat att han inte såg någon väg framåt för sin presidentsatsning vid ett möte i hemstaden South Bend i Indiana.

– I kväll tar jag det svåra beslutet att avsluta min presidentvalskampanj, sade exborgmästaren och lade till att han inte önskade medverka till mer splittring.

– Vårt mål har alltid varit att hjälpa till att ena amerikanerna för att besegra Donald Trump.

Bakgrunden är det fiaskoliknande resultatet i helgens primärval i South Carolina, där Buttigieg enbart fick 8,2 procent av rösterna. Det står i skarp kontrast mot framgångarna tidigare i februari i Iowa och New Hampshire och bekräftar de farhågor bedömare haft, nämligen att Buttigieg inte kan säkra stöd från USA:s viktiga minoriteter. Omkring en tredjedel av väljarna i South Carolina är svarta.

Men under sin tid som aspirant har Buttigieg ändå säkrat 26 av de åtråvärda partidelegaterna, de som utser presidentkandidaten vid sommarens konvent. Den stora frågan nu är vad som händer med dem?

Buttigieg hann knappt meddela sitt avhopp förrän telefonen i hans kampanjstab började gå varm. Han talade med både expresident Barack Obama och med den förre vicepresidenten Joe Biden, rapporterar tidningen The New York Times. Biden ska ha bett om hans stöd och Buttigieg ska ha sagt att han överväger frågan, men vill sova på saken.

Dagen därpå rapporterade Reuters att en icke namngiven nära medarbetare till Buttigieg sagt att denne bestämt sig för att stödja Biden.

Biden, den nu avhoppade Minnesotasenatorn Amy Klobuchar och New Yorks förre borgmästare Mike Bloomberg anses tillhöra samma ideologiska mittenfalang som Buttigieg själv. Många av dem hävdar att Vermontsenatorn Bernie Sanders, som leder i de nationella mätningarna och som är längre ut på vänsterkanten, är för radikal för att vinna ett presidentval.

Reglerna kring vad som händer med delegater vars aspirant drar sig ur är ganska luddiga. I allmänhet släpps delegater som varit bundna till en avhoppad aspirant fria och kan rösta efter eget huvud på partikonventet. Men vissa delstater har särskilda regler för detta. Arizonas delegater måste exempelvis rösta på den aspirant som fått största antal röster i primärvalen, enligt valsajten Ballotpedia. I Demokratiska partiets regler 2020 står vagt att delegater i enlighet med "sitt samvete" ska representera väljarnas åsikter.

Men det som brukar övertrumfa sådana regler är om den avhoppade själv ställer sig bakom en annan kandidat. Det är därför Buttigiegs besked till Biden är så viktigt. Om exvicepresidenten, som nu har 50 delegater, får Buttigiegs 26 går han om Bernie Sanders som har 50 delegater. Detta inför supertisdagen då närmare en tredjedel av det totala antalet delegater ska fördelas genom primärval i 15 delstater och territorier. För att knipa presidentkandidaturen krävs stöd av minst 1 991 delegater.

Vem han än ställer sig bakom står det klart att den flerspråkige krigsveteranen och före detta borgmästaren skrivit in sig i historieböckerna som den första öppet homosexuella presidentaspiranten för ett stort parti. Hans kampanj har liknats vid Barack Obamas, då den andats hopp och framtidstro.

Buttigiegs sorti kommenterades även av president Donald Trump.

"Pete Buttigieg är BORTA. Alla hans supertisdags-röster kommer att gå till sömniga Joe Biden", skriver Trump på Twitter.