Annons

Oron efter utbrotten: "Så beter sig pandemier"

Att coronaviruset spridit sig till Italien och Iran ser Björn Olsen, professor vid Uppsala universitet, som en stark varningssignal vad gäller smittspridningen till andra länder.
Coronavirus • Publicerad 22 februari 2020
Människor i Casalpusterlengo i Italien bär mask för att inte smittas av viruset som nu tagit sig dit.
Människor i Casalpusterlengo i Italien bär mask för att inte smittas av viruset som nu tagit sig dit.Foto: Luca Bruno

Att en bit över 75 000 smittats i Kina eller att drygt 400 personer konstaterats sjuka i Sydkorea är inte det som oroar Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar. Däremot tycker han att de mindre utbrotten med mindre klara omständigheter – de i Italien och Iran med ett 30-tal smittade vardera, och några enstaka dödsfall – är oroande. Dessa ger starka indikationer på att coronaviruset kan spridas till andra länder – bland dem Sverige.

"Ett område räcker"

– Det är uppenbart att man missat någonting. Den här spridningen har flugit under radarn och i och med det har risken verkligen ökat, säger han och fortsätter:

Annons

– Det räcker med ett enda område till där det bara dyker upp från ingenstans. Jag väntar bara på att nästa land ska dyka upp, där man har fyra, fem smittade utan klar koppling till Kina.

Att man inte exakt har kunnat säkerställa hur personerna smittats pekar han ut som den största orsaken till oro. Kan smittan inte spåras, kan man inte isolera dem som bär på den och då blir spridningen okontrollerbar, påpekar han.

– Det är precis så pandemier brukar bete sig.

"Ingen osäkerhetsfaktor"

Bristen på uppgifter kring fallen i Italien och Iran ser däremot statsepidemilogen Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten inte som något konstigt:

– Vi har knapphändig information om det, så vi kan inte dra några slutsatser. Vi lutar oss mot information från tillförliga källor. Det är ingen osäkerhetsfaktor, utan det är rimligt att det tar några dagar för oss att få lägesrapporten från WHO.

Gällande fallen i Italien poängterar han att det verkar som att smittan kan spåras till en person, att det inte råder osäkerhet kring hur den personen smittats och att det då går att kartlägga gruppen. När det gäller Iran finns det fler frågetecken, dock.

– Men hittills följer de samma mönster som vi sett tidigare, där någon enstaka person smittat några eller i enstaka fall många i en begränsad grupp. Oron kommer först när vi ser en kontinuerlig spridning och inte längre kan spåra sjukdomen, säger Tegnell.

Hilda Djupenström/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons