1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Inga bredbandslöften från Ygeman

Genom en lagändring skulle ytterligare 150 000 hushåll och företag kunna få tillgång till snabbt bredband, enligt SKR och Svenska stadsnätsföreningen.
Men Anders Ygeman (S) ger inga löften – och påpekar att det skulle ta flera år att ändra lagen.
Installation av fiber för bredband till en fastighet i Norrbotten. Arkivbild.
Foto: Helena Landstedt/TT
Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S). Arkivbild.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se och appen MinBT. 3 månader för endast 59 kr! (ord pris 119 kr)

– Det är en ganska komplicerad lagstiftningsprocess, säger Ygeman, energi- och digitaliseringsminister, till TT.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Svenska stadsnätsföreningen vill att kommunala bredbandsaktörer ska undantas från den så kallade lokaliseringsprincipen, som i dag hindrar dem från att bygga bredband i angränsande kommuner. På så vis skulle ytterligare 150 000 anslutningar kunna göras, bedömer de.

Modest bedömning

Post- och telestyrelsen (PTS) gör en betydligt mer modest bedömning av potentialen: Som mest handlar det om uppåt 20 000 anslutningar, enligt PTS, och då är fritidshus inräknade. PTS rapport ska nu ut på remiss.

– Sedan så får vi försöka bena ut vilka som har rätt, om SKR har fog för sin uppfattning, säger Ygeman.

Men, tillägger han, klart är att de flesta svenskar inte bor precis på gränsen mellan två kommuner.

– Och det är bara de hushållen som skulle beröras av det här.

Kommer dröja

Ygeman räknar med att det inom ett halvår ska stå klart om det blir någon lagändring. Men även om man landar i att undantaget ska införas så kommer det dröja innan lagändringen träder i kraft:

– Då handlar det nog ändå om ett par år framåt i tiden, säger Ygeman.

Han påpekar att det redan i dag är möjligt för kommuner att bygga bredband i en annan kommun, genom så kallad avtalssamverkan. Men de politiska processer som krävs för att sådan samverkan ska komma till stånd är alltför segdragna, enligt Svenska stadsnätsföreningens vd Mikael Ek.

Han oroas av att takten i den svenska bredbandsutbyggnaden sjunker, när den nu i allt högre grad sker i glesbygd, och bedömer att regeringens mål att samtliga hushåll och företag ska ha tillgång till snabbt bredband 2025 är i fara.

– Det här är en avgörande faktor för att komma på spåret igen, för den fortsatta utbyggnaden, säger Mikael Ek och syftar på den föreslagna lagändringen.

Inga 22 miljarder

Anders Ygeman ser dock den sjunkande utbyggnadstakten som "en väldigt naturlig utveckling".

– Även om takten mattas av lite, så är min bedömning att vi kommer att nå målet.

Han ger heller inga löften om nya statliga pengar till bredbandsutbyggnaden. PTS bedömer i sin senaste prognos, från i höstas, att det krävs ytterligare 22 miljarder kronor i statliga satsningar för att regeringen ska komma i mål med sin bredbandsstrategi.

– Jag tror inte att den siffran är aktuell i dag. Nu visar ju marknadsutvecklingen, åtminstone innan corona, att utbyggnaden fortsatte på marknadsmässiga grunder. Så jag ser framför mig att PTS nästa prognos kommer att visa ett betydligt mindre belopp, säger Anders Ygeman.

Fakta: Åtta av tio har snabbt bredband

Statistik som Post- och telestyrelsen (PTS) släppte i förra veckan visar att drygt åtta av tio, 84 procent, av alla hushåll och företag i Sverige nu har tillgång till bredband som medger överföringshastigheter om minst 100 megabit per sekund.
Under 2019 ökade andelen med snabbt bredband med 3,5 procentenheter. Det kan jämföras med en ökningstakt på 4,2 procentenheter 2018 och 5,6 procentenheter 2017.
Regeringens mål är att anslutningsgraden ska nå 95 procent redan i år och att samtliga ska ha tillgång till snabbt bredband 2025.