1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Kameror minskade trakasserier mot poliser

Poliser med kroppsburna kameror trakasseras inte lika ofta. Speciellt syns en minskning av sexuella trakasserier mot kvinnliga poliser. Men kameran kan också provocera och leda till angrepp, visar en kartläggning av ett pilotprojekt med kameror på poliser i region Stockholm.
Färre sexuella trakasserier mot kvinnliga poliser är en av effekterna när poliser har kroppsburna kameror. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT

De kroppsburna kamerorna infördes våren 2018 i samband med ett särskilt initiativ i Stockholmsregionen som riktar sig mot förorterna Rinkeby och Botkyrka samt Södertälje.

– Poliserna i de områdena upplever att de har varit så angripna på olika sätt att de haft en dålig arbetsmiljö och ogärna åkt till de här områdena. Det har påverkat möjligheten att utföra arbetet, säger Fredrik Marklund, utredare på Brå och en av författarna till rapporten.

Trakasserier minskade

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för 99 kr! (ord pris 597 kr)

I rapporten skriver utredarna att vissa former av utsatthet för poliserna har blivit mindre vanliga efter att de kroppsburna kamerorna införts i de tre lokalpolisområdena.

– Vad vi ser är att vissa typer av trakasserier, speciellt sexuella trakasserier mot kvinnor, men även muntliga trakasserier mot manliga poliser, har minskat, säger Fredrik Marklund.

Enligt de poliser som intervjuats i rapporten har kameran en avskräckande effekt för dem som i vanliga fall kanske är benägna att trakassera eller verbalt attackera polisen.

– En del poliser resonerar att de kanske vaktar sin tunga i högre utsträckning och tänker över vad de säger när de vet att det spelas in.

Fortsatt våld

Kamerorna har däremot inte tydligt minskat det fysiska våldet, exempelvis slag, knuffar och sparkar, mot poliser. Delvis beror det på att de personer som går till fysiskt angrepp mot poliser ofta lider av psykisk ohälsa, eller är påverkade av alkohol eller droger, och inte är i skick att se eller bry sig om att polisen bär kamera.

– De är inte lika påverkningsbara och har inte möjlighet att ta in det av olika skäl, säger Fredrik Marklund.

I rapporten framkommer också att kamerorna ibland kan ha motsatt effekt och reta upp människor som polisen möter i sitt arbete.

– Vissa blir provocerade av kameran och kan ibland gå till åtminstone verbala angrepp och ifrågasätta varför polisen filmar och exempelvis filma tillbaka. I anmälningar och förundersökningar har vi också sett att det har utmynnat i fysiska angrepp mot kameran. Man har försökt slå bort kameran eller på andra sätt attackerat den.

Används sällan

När projektet med kroppskameror drog i gång sade polisens samordnare Gunnar Appelgren att förhoppningen också var att fler brott skulle klaras upp. Men enligt Brås rapport verkar det inte ha blivit så.

– En sak som jag tror kan förvåna poliserna är i vilken liten utsträckning kamerorna har använts i domar som underlag. Vi ser att under det här året är det ett 20-tal domar där filmmaterialet åberopats som bevisning och där det lett till fällande dom. Det är ganska lite i förhållande till att man har haft nästan 300 kameror ute under nästan ett års tid, säger Fredrik Marklund.