Här är årtiondets bästa filmer

Ett decennium går så fort – blinka, och så är det borta. Men om man ser närmare på var vi befann oss för tio år sedan, hamnar tidens gång i ett annat ljus. Barack Obama gjorde sitt första år som USA:s president, världen befann sig i den värsta lågkonjunkturen sedan depressionen och rädslan för svininfluensan fick svenskar att bilda kö utanför vaccinationscentralerna.

I filmvärlden hade ”Iron man” gjort succé men mångmiljardmonstret MCU (Marvel Cinematic Universe) var bara en glimt i Marvelbossen Kevin Feiges öga. Harvey Weinstein var en av Hollywoods mest respekterade filmproducenter och Netflix var ett företag som hyrde ut filmer genom att posta dvd:er i små röda kuvert.

Idag är Netflix en av filmbranschens största maktspelare, och ligger bakom tre av förhandsfavoriterna inför Oscarsgalan i februari: Martin Scorseses ”The Irishman”, Noah Baumbachs ”Marriage story” och Fernando Meirelles ”The Two Popes”.

– Det har varit ett decennium med enorma infrastrukturförändringar, där strömningsplattformarnas ankomst har vänt upp och ner på hela landskapet, säger Jakob Abrahamsson, vd för distributionsbolaget Nonstop Entertainment

Samtidigt som plattformarna har kopplat greppet om prestigefilmerna har maktkoncentrationen på biomarknaden ökat. Multinationella bolag köper upp lokala biografkedjor (anrika SF Bio köptes 2017 av kinesiskägda AMC och bytte namn till Filmstaden). Och filmbolagsjätten Disney har fått en helt dominerande ställning genom att i tur och ordning köpa varumärkena Pixar, Marvel och "Star wars".

– Disney har väldigt målmedvetet framtidssäkrat sig med väldigt tacksamma saker, som har en inbyggd fanbase och som folk hittar till. När de filmerna släpps så tar de upp en extremt stor del av biostolarna, det blir väldigt svårt för andra filmer att synas, säger Jakob Abrahamsson.

Filmer som inte backas av en enorm filmstudio har traditionellt fått gå igenom en process i flera led för att hamna på biograferna, från produktionsbolag via internationella säljagenter och lokala filmdistributörer. Numera kan plattformar som Netflix eller HBO vända sig direkt till en regissör och inleda ett samarbete, och på så sätt frikoppla sig från den kedjan.

Gamla branschaktörer som vill överleva måste lära sig att hänga med, och tänka nytt. Jakob Abrahamsson har lagt till ”biografägare” (till Capitol i Stockholm) till sitt cv – nästa steg är att börja producera film.

– Vi har köpt de svenska rättigheterna till en nyzeeländsk komedi. Om vi lyckas göra något som är tillräckligt spännande så hamnar vi på insidan av det skranket också, säger han.

Men strömningsboomen har också haft positiva effekter på filmbranschen i stort. Det menar journalisten Christina Jeurling Birro, som driver den internationella film- och tv-podden Pop Culture Confidential.

– Strömningsvågen har ju fört med sig enorma mängder nytt innehåll, där nya röster har fått en chans att komma fram, säger hon.

Hon nämner politiska rörelser som metoo och #oscarsowhite, som kämpar för ökad jämlikhet i filmbranschen, och vars företrädare har getts utrymme i strömningstjänsternas utbud. När Netflixproduktioner av kvinnliga eller icke-vita regissörer har lockat tittare i digitala kanaler, har Hollywood fått upp ögonen för att mångfald faktiskt kan vara lönsamt.

Det ultimata beviset på den förändringen kom 2016 när filmakademin i USA – som delar ut Oscarsstatyetterna – beslutade sig för att fördubbla antalet röstande medlemmar som är kvinnor eller har en minoritetsbakgrund.

– Man ska komma ihåg att de här förändringarna sker i en så oerhört stiff och gubbig organisation, där tråkiga krigsfilmer ofta har vunnit över de verkliga mästerverken. Förra året var ”Roma” – en spanskspråkig, svartvit film – en av favoriterna under hela Oscarsracet. Och i år har vi ”Parasit”, säger Christina Jeurling Birro

Kanske är det koreanen Bong Joon-Hos oemotståndliga korsning mellan svart komedi och skräckthriller som bäst visar på förändringen i filmklimatet. ”Parasit” (som har svensk premiär på fredag, den 20 december) spelas för fulla hus på amerikanska biografer, utan att vara det minsta USA-anpassad, och tippas kunna få många Oscarsnomineringar.

Christina Jeurling Birro menar att strömningsplattformarnas brokiga innehåll har fått människor att bli mer öppna för film på andra språk och från andra berättartraditioner.

– Och det är ju det man vill, att skitbra film ska göras tillgänglig för alla.