Annons

"Han har varit min bästa vän i tio år"

Hon föll för hans charm och närvaro. Resten är svensk dressyrhistoria.
Men allt har ett slut. Tinne Vilhelmson Silfvén och Don Auriello tog ett känslosamt avsked i Friends arena.
Ridsport • Publicerad 1 december 2019
"Han har varit min bästa vän i tio år". Dressyrryttaren Tinne Vilhelmson-Silfven och hästen Don Auriello.
"Han har varit min bästa vän i tio år". Dressyrryttaren Tinne Vilhelmson-Silfven och hästen Don Auriello.Foto: Pontus Lundahl/TT
Ett sista uppträdande tillsammans. Tinne Vilhelmson Silfvén tackar Don Auriello, Anton kallad, för alla år på tävlingsbanorna. Nu går hästen i pension.
Ett sista uppträdande tillsammans. Tinne Vilhelmson Silfvén tackar Don Auriello, Anton kallad, för alla år på tävlingsbanorna. Nu går hästen i pension.Foto: Jessica Gow/TT

Till tonerna av Beach Boys Good Vibrations bjöd ekipaget – ett av Sveriges mest framgångsrika – på en sista kür. De morgonpigga åskådarna hakade på, applåderade och reste sig sedan för att hylla häst och ryttare.

Från ett podium en bit från manegen följde teamet bakom ekipaget den sista föreställningen. Där stod tränaren Louise Nathhorst, alla "Antons" hästskötare genom åren, hovslagare och samarbetspartners, bland dem ägaren Antonia Ax:son Johnson.

Annons

Och trots att de snart skulle in och rida Top 10-tävlingen tog sig landslagskompisarna Patrik Kittel och Therese Nilshagen tid.

– Att få avsluta här, inför allt folk... det var alla bock i kanten som jag kunde önska mig, säger Tinne Vilhelmson Silfvén.

Slog igenom i showen

Don Auriello, snart 18, slog igenom med dunder och brak i just den internationella hästshowen för sju år sedan.

Men då i Globen.

Det är ett minne Vilhelmson Silfvén fortfarande sätter som ett av de främsta trots alla starter och mästerskap på Anton, som hon kallar hästen.

– Största minnet tävlingsmässigt är nog från Globen 2012, när Anton tog två svenska rekord samma helg.

Ett står sig fortfarande, 79,553 i grand prix.

– Och att vinna Grosse Preis i Aachen. Att stå på tavlan där. De två kommer jag alltid att komma ihåg. Det kanske är något jag aldrig kommer att göra igen. Att jag skulle få vinna där, att slå Isabell (Werth). Jag hade inte förväntat mig det, inte trott att det var möjligt. Jag hade varit jättelycklig om jag kommit tvåa – och så slog jag henne.

"Kan inte begära mer"

TT: Fick ni uppnå det ni ville, du och Anton?

– Jag tycker det. Han har tävlat åtta år i internationell grand prix. Man kan inte begära mer. Jag vill så gärna att han ska få sluta medan han är den här fina hästen. Han har varit min bästa vän i tio år och jag har rest världen runt med honom. Han har sån arbetsvilja. Han gör allt för mig. Han skulle kunna springa till månen för mig.

Annons

TT: Vad väntar honom nu?

– Han får ha det skönt och härligt och leva ett pensionärsliv. Han får bli lite läromästare först, säger Tinne Vilhelmson Silfvén.

TT: Nu kommer en tid utan Anton. Hur ser den ut?

– Den ser bra ut. Vi åker snart till Florida och vi har fyra GP-hästar i "pipeline", som är på väg upp. Några har startat GP och några är precis i klassen under. De ska ut och tävla i vinter och är framtiden.

Svårt att nå OS

Tinne Vilhelmson Silfvén har sju OS bakom sig, ett till i Tokyo i sommar skulle göra henne historisk som första svensk att nå åtta.

Men det blir svårt.

– Det är trångt om tid och vi har ett fantastiskt svenskt lag. Men jag finns redo där bakom. Vi får se, säger hon.

Henrik Skiöld/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons