Annons

Ingen lösning om toppjobb i EU

Kampen om toppjobben i EU blir både lång och svår.
Ett nytt toppmöte krävs om en dryg vecka för att hitta enighet bland EU:s stats- och regeringschefer.
EU • Publicerad 21 juni 2019
EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk leder jakten på vem som ska sitta på vilken toppost i EU framöver. Arkivbild.
EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk leder jakten på vem som ska sitta på vilken toppost i EU framöver. Arkivbild.Foto: Francisco Seco/AP/TT

Trots intensiva förhandlingar in i det sista fanns egentligen aldrig någon möjlighet att enas vid midsommarens toppmöte i Bryssel.

EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk är den som leder jakten på framför allt en ny ordförande i EU-kommissionen. Och han hade låg förväntan redan på förhand.

Annons

"I går var jag försiktigt optimistisk. I dag är jag mer försiktig än optimistisk", skrev Tusk på Twitter strax innan mötet inleddes, efter att ha haft en intern träff med de två tungviktarna i skaran av EU-ledare: Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Emmanuel Macron.

När sedan ledarna väl kom ut från mötet tvingades Tusk konstatera att inget ännu kan sägas definitivt om varken ny kommissionsordförande eller ny rådsordförande eller utrikeschef eller något annat av toppjobben.

– Det fanns ingen majoritet för någon kandidat. Toppmötet är överens om att det behövs ett paket som reflekterar de olika sidorna i EU. Vi möts igen den 30 juni, sade Donald Tusk på sin presskonferens.

"Behöver mer tid"

Nu måste processen och diskussionen fortsätta, sammanfattade i sin tur statsminister Stefan Löfven (S).

– Vi har diskuterat det grundligt, och kan konstatera bland annat utifrån det parlamentet uttalat att det i dag inte finns någon majoritet för någon av kandidaterna, sade Löfven på väg ut från mötet.

De förhandsutpekade toppkandidaterna Manfred Weber, Frans Timmermans och Margrethe Vestager är fortfarande med i spelet, trots oenighet om systemet med så kallade "spitzenkandidaten" – det vill säga de olika partigruppernas toppnamn – sade Löfven.

– Man måste titta både på dem och på andra, och se vad som löser upp situationen. Det handlar om helhetslösningen och dialogen med parlamentet och mellan medlemsstaterna.

Inte heller Tusk ville utesluta något eller någon.

– Vi behöver mer tid för att diskutera hela landskapet och det är därför vi kommer tillbaka till det här i slutet av juni. I dag är det för tidigt för att diskutera namn och poster, sade Tusk.

Många toppnamn

Tillsättandet av toppjobben är ett knepigt pussel där ledarna behöver hitta balans inte bara politiskt utan även geografiskt och mellan könen. Utöver kommissionsordföranden ska även nya personer i första hand hittas till jobben som rådsordförande och utrikeschef. Dessutom hänger tillsättningarna också ihop med vem som EU-parlamentet utser till sin talman och vem euroländerna vill ha som ny chef för Europeiska centralbanken, ECB.

Annons

Ska man följa traditionen från EU-valet 2014 borde Weber enkelt kunna utses, då bayraren redan länge varit toppkandidat för EU-parlamentets största partigrupp.

Men Weber har i princip aldrig varit annat än EU-parlamentsledamot och har inte mycket stöd bland presidenter och premiärministrar.

Dessutom uppges övriga tunga partigrupper i EU stå fast vid sina kandidater: nederländaren Timmermans för socialdemokratiska S&D och danskan Vestager för liberala RE.

Utöver dessa tre nämns även den konservative fransmannen Michel Barnier flitigt i spekulationerna.

Vad gör Merkel?

En nyckelroll spelas som vanligt av Angela Merkel. Hon har hittills stått fast vid sin tyske landsman och partiunionskollega Manfred Weber – om än ganska halvhjärtat. Frågan är om hon nu kommer att överge sitt stöd för toppkandidatssystemet.

– Det finns inte majoritet för någon toppkandidat. Det är något som är en utmaning för oss, sade Merkel på väg ut från mötet och betonade vikten av att nå ett resultat som även EU-parlamentet kan acceptera.

– Vi vill inte under några omständigheter ha en kris med parlamentet, sade Merkel i Bryssel.

Pontus Ahlkvist/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons