Oro för demokratin i kampen mot coronaviruset

Våren 2020 är mötesförbud, nedstängda arbetsplatser och tomma restauranger regel snarare än undantag i EU:s 27 medlemsländer.

I Paris tillåts joggare bara tidigt på morgonen och sent på kvällen.

I Prag vill presidenten hålla landets gränser stängda i ett år.

I Bryssel stoppas bilister på väg mot en ledig dag vid kusten och får order att åka hem igen.

Liknande åtgärder finns i nästan samtliga EU-länder, som infört inresekontroller och stängt skolor för att skydda mot coronaviruset.

Och det är helt ok, anser EU-kommissionen. Åtminstone än så länge.

– Kommissionen stöder medlemsländernas åtgärder fullt ut. Det är ganska normalt att regeringar behöver vidta extraordinära åtgärder, förklarar justitiekommissionären Didier Reynders på ett webbsänt seminarium hos tankesmedjan EPC i Bryssel.

Men det finns ett men också.

– Alla nödåtgärder måste tas med full respekt för rättsstatsprinciperna och grundläggande rättigheter. De måste upprätthålla de demokratiska principerna. De får inte vara hur länge som helst. Och de måste kunna utstå vanlig demokratisk granskning – i parlament eller massmedier eller domstolar, fastslår Reynders.

Om det verkligen är så i alla coronafall råder redan diskussioner om. Framför allt är det myndigheternas åtgärder i Ungern och Polen som väckt oro.

I Budapest har premiärminister Viktor Orbán och hans regering fått rejält utökade befogenheter och kan just nu styra med dekret utan att behöva rådfråga parlamentet.

I Warszawa har regeringspartiet Lag och rättvisa snabbt drivit igenom lagstiftning som ska göra det möjligt att hålla presidentval den 10 maj via poströster.

I EU-parlamentet är kritiken besk. Båda länderna fördöms rejält i en gemensam parlamentsresolution från i fredags.

"I flera länder kan vi se hur den rådande pandemin används för att underminera och nästintill avskaffa demokratin. EU kan aldrig acceptera Orbáns maktfullkomlighet eller Polens förändrade vallagar", säger svenska ledamoten Alice Bah Kuhnke (MP) i ett uttalande.

EU-kommissionen är den instans som ska se till att EU-länderna följer de regler som medlemsländerna har enats om – oavsett om det handlar om budgetnivåer, lantbruksstöd eller grundläggande demokratiska principer.

Både Ungern och Polen står just nu under noga granskning av justitiekommissionär Reynders. Än så länge är han ändå försiktig, till exempel när det gäller Orbáns möjlighet att själv avgöra hur länge nödlägeslagarna ska gälla.

Ungrarna själva slår ifrån kritiken.

"Det är verkligen förbluffande att någon just nu, mitt i en dödlig pandemi, tar sig tid att debattera hur ett annat land bekämpar utbrottet. Vad borde EU göra åt Ungerns nya lag? Ingenting", skriver regeringstalesmannen Zoltan Kovacs i en kommentar på nyhetssajten Politico Europe – och uppmanar sedan via Twitter Alice Bah Kuhnke (MP) och partikollegan Pär Holmgren att "gå och leka i en annan sandlåda".

För att hantera regelbrytare kan EU-kommissionen vända sig till EU:s domstol eller dra igång en så kallad artikel 7-process. Det sistnämnda kan i värsta fall leda till att ett medlemsland tills vidare blir av med sin rösträtt i EU-sammanhang.

Att komma dit är dock inte enkelt, eftersom det krävs att samtliga andra medlemsländer är eniga om att straffa någon. Det gör att exempelvis Polen och Ungern för tillfället kan luta sig mot varandra.

Didier Reynders hoppas samtidigt att EU-kommissionen ska få igenom ett förslag om att hålla inne EU-stöd till länder som inte anses följa rättsstats- och demokratiprinciperna. I det förslaget ingår att det inte ska räcka med att ett land håller ett annat om ryggen. I stället ska det krävas att två tredjedelars majoritet röstar emot för att kunna stoppa straff.

– I flera år har vi haft många diskussioner om budgetregler – men inte så mycket om värderingar. Det är hög tid nu. Vi måste kunna visa att det går att lägga lika stor vikt vid att skydda våra värderingar, som ekonomin, säger justitiekommissionären i Bryssel.