Flickans provsvar påminde om en missbrukares
– Två av de här substanserna skulle jag tydligt avråda från att ge barn, eftersom de har en medvetandepåverkan, säger Emma Wernvik när hon vittnar i rättegången mot flickans mamma som pågår I Norrköpings tingsrätt.
Mamman står åtalad för mord, synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden.
Emma Wernvik kallades till lägenheten i centrala Norrköping på kvällen den 30 januari när den treåriga flickan, som kommit att kallas "Lilla hjärtat" i medierapporteringen, hade hittats död. Hon kom dit för att göra en platsundersökning och tillsammans med polisens kriminaltekniker tog hon hand om flickans kropp, som bedömdes ha varit död i omkring två dygn.
Många blåmärken
Sedan fördes kroppen till Rättsmedicinalverket i Linköping för obduktion, där det bland annat konstaterades att det fanns många blåmärken på kroppen.
– Min bedömning var att det var både gamla gulaktiga och nya blåvioletta blåmärken. Det talar emot att hon ska ha fått dem vid ett tillfälle, säger Emma Wernvik.
Det togs också prover på hjärtblod, urin och hår där man hittade spår av flera narkotikaklassade substanser, enligt den rättskemiska avdelningens analys. Deras slutsats talade för att hon fått i sig två av preparaten i mycket nära anslutning till dödstidpunkten.
– Det är en mycket ovanlig kombination. Det är inget man ska se hos barn, säger Emma Wernvik.
Mammans försvarsadvokat Per Oehme frågar om pappan kunde ha gett flickan preparaten i samband med att han utförde hjärt- och lungräddning.
– Det är svårt att säga, men det är motsatsen till vad man skulle ha gett henne vid upplivningsförsök, säger Emma Wernvik.
Möjlig kontaminering
Både hon och toxikologen Robert Kronstrand har dock svårt att slå fast om flickan fått i sig alla substanserna genom att någon gett henne det eller att hon kontaminerades av narkotika som fanns i hemmet eller genom närkontakt med föräldrarna. Ett av de narkotikaklassade läkemedlen, diazepam, fanns dock i betydligt högre koncentration i kroppen när man tog ett nytt hårprov en tid efter dödsfallet.
– Det tyder på att det fanns depåer av substansen i kroppen, säger Robert Kronstrand.
Han vill dock inte dra några slutsatser hur flickan påverkades av substanserna.
– Jag ogillar att uttala mig om påverkansgrad, eftersom det är så olika från person till person, säger Robert Kronstrand.
Enligt det rättsmedicinska utlåtandet bedöms en påverkan av de narkotiska preparaten ha varit bidragande till dödsfallet, eftersom de påverkade medvetandegraden och andningen. Dödsorsaken var en följd av en skada på huvudet som ledde till nedsatt andning och generell syrebrist till följd av inandning av magsäcksinnehållet till lungorna och begynnande aspirationsskada pneumoni, alltså ett slags lunginflammation.
Rättad: En tidigare version av texten innehöll en ofullständig formulering i ingressen.
Fakta: Fallet med flickan
Flickan föds i april 2016 och omhändertas på BB när hon bara är några dagar gammal.
Några veckor senare beslutade förvaltningsrätten med stöd av lagen om vård av unga (LVU) att flickan skulle tvångsvårdas och placeras i familjehem där hon växer upp.
Några månader före flickans tvåårsdag 2018 vill de biologiska föräldrarna ha tillbaka sitt barn och begär att tvångsvården ska upphöra.
Socialnämnden avråder och förvaltningsrätten säger nej. Föräldrarna överklagar och våren 2019 upphör tvångsvården av flickan genom en dom från kammarrätten i Jönköping.
I slutet av januari i år, tio månader efter det att de biologiska föräldrarna återfått vårdnaden, hittas hon död i en lägenhet i centrala Norrköping.
Föräldrarna grips samma dag.
Pappan avlider i häktet. Mamman sitter häktad misstänkt för grovt vållande till annans död och grov misshandel vid två tillfällen. I maj åtalas hon för mord, två fall av synnerligen grov misshandel och brott mot griftefriden. Kvinnan förnekar brott.
Källa: Domstolarna
