“Fängelset blev min skola i kriminalitet”

– Om gatan var min skola, var mitt första fängelsestraff som universitetet, säger Mehdi Adnan Mossa.

Han växte upp i Flemingsberg, söder om Stockholm. På väg hem från skolan mötte han de äldre grabbarna i centrum. Flera var kriminella med märkeskläder, sedelbuntar och dyra klockor.

– Jag såg egentligen inte upp till dem, de var de enda vuxna som fanns tillgängliga. Men de hade en baktanke. De utnyttjade mig för att tjäna pengar, säger han.

Mehdi Adnan Mossa lärde sig snabbt att sälja droger. När han var 18 år dömdes han till två års fängelse för grov misshandel, olaga hot och flera trafikbrott.

Straffet hade inte avskräckt honom från att begå brott. Och den första fängelsevistelsen skulle bli allt annat än lugn.

– Det var en hård och destruktiv miljö. Jag blev tvungen att visa framfötterna.

I Sverige döms i dag unga brottslingar till mildare straff med hänsyn till ålder och mognad. Men i mars meddelade justitieminister Morgan Johansson (S) att regeringen ska lägga fram ett lagförslag som innebär att den så kallade straffrabatten inte längre ska gälla 18–20-åringar om de begår brott som ger minst ett år fängelse.

För en 18-åring som döms till fängelse för grov misshandel ska straffet bli dubbelt så hårt.

– Vi har en etablerad, organiserad kriminalitet på ett annat sätt än vad vi hade för 15–20 år sedan, där vi kan ha även 18-19-åringar som är ganska långt in i en kriminell bana, och då måste man kunna bryta den i tid, sade Morgan Johansson till TT då.

M, KD och SD har velat gå ännu längre, och helt slopa straffrabatten för alla typer av brott.

Slopandet av straffrabatten har väckt kritik från flera tunga instanser. Inte minst från regeringens egen utredare, numera riksåklagare Petra Lundh.

– Vi såg inte något evidensbaserat skäl för att göra det här. Det är mer ett ställningstagande som politikerna får göra, sade hon till TT i mars.

Flera tunga remissinstanser nobbade också förslaget. Däribland Kriminalvården, som ser en risk att förslaget blir kontraproduktivt, då forskning talar för att återfallsrisken ökar i takt med fängelsestraffets längd, särskilt när det gäller unga.

Mehdi Adnan Mossas första tid i fängelse blev våldsam.

– I fängelset lärde jag mig vad jag var bra på, våldsbrott kopplat till drogförsäljning.

Samtidigt förstärktes hans kriminella identitet.

– Jag blev sedd och hörd av medfångar som var kända i den kriminella världen. De uppfostrade mig. Jag fick ett bredare nätverk. Jag fyllde på mitt cv.

Han kom ut från fängelset som en tongivande medlem i ett ökänt gäng aktivt i flera städer.

– Jag reste mellan Stockholm, Örebro, Göteborg, Malmö, Oslo och Köpenhamn och hanterade vapen och droger. Jag rekryterade yngre och spred mycket elände i mitt område.

Han åkte in och ut på anstalt. Vändningen kom i cellen först efter 15 år i kriminalitet och sammanlagt sex år i fängelse.

– Jag fick nyheter om vänner som blev skjutna eller dog av överdoser. Jag blev utbränd. Och det kom med åldern.

I dag jobbar Mehdi Adnan Mossa med unga i riskzonen, som skolkurator på gymnasiet och som behandlare med uppdrag åt socialtjänsten.

– Jag pratar med unga om kortsiktiga konsekvenser av kriminalitet, som de kan relatera till. De är som politiker, de söker snabba belöningar. Men vad blir effekten?

Regeringen siktar på att den nya lagen ska träda i kraft våren 2021. Kostnaderna för Kriminalvården beräknas till 450 miljoner kronor årligen.

Allt fler unga ska dömas till allt längre fängelsestraff. Straffen för 15–17-åringar ska däremot inte skärpas.

– Det sänder en signal till gatan att övertala yngre att begå brott. Pressen ökar på tonåringar att bli mer våldsamma, säger Mehdi Adnan Mossa.