Anela Murguz: Nej, alla bör inte bli lärare

På onsdag återvänder Boråseleverna till skolbänken efter ett långt och varmt sommarlov. Många av dem kommer förmodligen att stöta på vikarier som mer eller mindre springer stafett mellan klassrummen på grund av lärarbristen.

Svårigheten i att få tag på behöriga lärare är ett stort problem. Långsiktigheten sätts på spel. Skolverkets prognos från i fjol visar att 77 000 heltidstjänster behöver rekryteras de kommande fem åren. Om ingenting förändras kommer det saknas 80 000 lärare om 15 år.

För att täcka detta behov räknar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) med att det kommer att kräva 23 700 nya lärarstudenter – varje år. Mot bakgrund av detta är det därför kanske inte särskilt konstigt att kraven för att bli antagen på lärarutbildningen är så låga. Man tar den enkla vägen i hopp om att dämpa lärarbristen.

Förra veckan visade statistik från Universitets- och högskolerådet att elever kommer in på utbildningen med 0,05 på högskoleprovet. Liberalerna och Sverigedemokraterna har föreslagit en gräns vid 1,0 på högskoleprovet. Socialdemokraterna vill för sin del att lärare har minst ett C i betyg i sina undervisningsämnen, medan Kristdemokraterna vill att studenterna minst har ett B.

Varken Vänsterpartiet eller Miljöpartiet vill höja antagningskraven. Elisabet Knutsson, Miljöpartiets skolpolitiska talesperson, säger till SVT att lärosätena har kompetens att sätta antagningskraven på egen hand. Man kan fråga sig om det är realistiskt med tanke på den ständiga politiska förväntan som finns om att så många platser som möjligt ska fyllas för att bota lärarbristen.

Många lärosäten har länge haft problem med avhopp från lärarutbildningarna. Tidigare rapporter från UKÄ visar att studenter med lägre betyg är mer benägna att hoppa av. Det är denna grupp studenter som fyllt platserna som uppstått när politikens svar på lärarbristen varit att utbildningen ska vara större och enklare att komma in på.

Den främsta konsekvensen av låga antagningskrav är att lärarstudenterna är allt sämre rustade inför högskolan. Enligt Johan Prytz, ämneslärare och docent i matematikdidaktik på Uppsala universitet, är det ungefär hälften av studenterna som inte klarar kursens första tenta. Då många lärarstudenter har bristande förkunskaper har universitetet inrättat stödinsatser och räknestugor för kommande låg- och mellanstadielärare i matematik.

En större och enklare lärarutbildning löser inte lärarbristen. En sådan utbildning, som mer eller mindre riskerar att bli en avlastningsplats för personer som inte vet vad de vill jobba med, urholkar även kvalitén på undervisningen.

Kanske blir det lättare för skolorna i framtiden att rekrytera lärare, om dessa inte hoppat av lärarutbildningen. Men det blir i sådana fall på bekostnad av att eleverna får sämre rustade lärare. Det om något gör läraryrket mindre attraktivt.