1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Sten Tolgfors: Landets väl går före enskilda partiers

Sverige hanterar just nu tre kriser.
Ett ögonblicks borgfred. Stefan Löfven (S) och Ulf Kristersson (M( möttes i valrörelsen i en duell som anordnades av TV4. Då slogs de om väljarnas röster, nu talar de samma språk: Landet väg går före enskilda partiers.
Foto: Anders Wiklund/TT

Den primära krisen är spridningen av Coronaviruset och det vårdbehov som uppstår för människor som drabbas av Covid-19. Åtgärder vidtas för att minska spridningen och samtidigt öka sjukvårdens kapacitet.

Den andra krisen är den starka ekonomiska nedgång som följer av de begränsningar som pandemin orsakar, när hälsorisker gör att människor inte kan mötas. Åtgärder vidtas för att stötta företag som förlorat kunder och omsättning, samt hjälpa dem att övervintra. Det är bättre att människor med statens stöd kan förbli anställda än att arbetslösheten sticker iväg.

Den tredje krisen, som ännu har undvikits, är politisk. Den kommer först om människor skulle tappa förtroende för de insatser som görs. Därför är det bra att regeringen presenterar krisprogram och oppositionen undviker att kritisera regeringens krishantering. Istället försöker partier ta fram egna krisprogram. Det är rätt agerat av både regeringen och oppositionen.

Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för 99 kr! (ord pris 597 kr)

En stor del av Corona-krisens effekter avgörs av hur varaktig den blir. Vården kommer att bli mer belastad vid långvarig spridning, samtidigt som en topp i vårdbehovet som utmanar kapaciteten måste undvikas. Det är en sak att under en tid stödja företag att klara en akut och djup nedgång i efterfrågan, en helt annan att hantera följderna av stor utslagning och lågkonjunktur. Om åtgärderna inte biter kommer säkert också den politiska diskussionen tillta.

Jag ansvarade tidigare för Sveriges civila och militära krishantering, som då låg under Försvarsdepartementet och vet hur utsatt det är, vilka svåra avvägningar som krävs och hur informationen sällan är entydig. Jag vet att goda medarbetare i regeringskansli och myndigheter gör ett mycket bra och engagerat jobb i kriser. Så här tänkte vi:

2009 skapade vi Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. MSB har ansvar före, under och efter en kris. Sveriges modell bygger på ansvarsprincipen. Den aktör som har ansvar för en verksamhet i vanliga tider bär ansvaret också i kris. MSB har eget ansvar för arbetet mot olyckor och kriser, ett förebyggande och samordnande ansvar, men också visst operativt ansvar.

Den civila och militära krishanteringen hölls ihop av Försvarsdepartementet. Civila kriser kan mycket väl kräva militära stödresurser, som flygtransporter eller som nu sjukvård. Försvarsdepartementet hade stor vana vid att behöva agera snabbt vid kriser, koppling till underrättelseinformation om utvecklingen i världen och ett civil-militärt förhållningssätt. Breda kriser kräver breda insatser.

2009 skapades Hagasamarbetet, det nordiska samarbetet för civil krishantering och samhällsskydd. En kris drabbar sällan bara ett land och samarbete är nödvändigt för att möta kriser. Faran är för lite samarbete och att gränser då stängs mellan nordiska grannländer.

Det inrättades ett kriskansli i Statsrådsberedningen, för att möjliggöra överblick och ansvarstagande på högsta nivå. Vid stora kriser krävs hela regeringskansliets samordnade agerande. Då är det bra med full insyn från början.

Hur Coronapandemin kommer påverka Sverige är ännu oklart, men att Sverige och svensk krishanteringsförmåga kommer påverkas är klart.

Hittills har situationen tagit fram det bästa ur regering och oppositionen, lett till minskad polarisering, mer samarbete och fokus på uppgiften. För att Sverige ska hantera situationen väl krävs just detta. Landets väl går före enskilda partiers.