Lars Stjernkvist: Jodå, Reinfeldtandan lever vidare
Av lätt insedda skäl, som en annan gammal moderatledare brukar säga, är jag inte särskilt förtjust i den sakpolitiska omsvängningen. Efter helgen är Moderaterna åter igen den nuvarande arbetsrättens argaste kritiker, och driver en linje som riskerar öka klyftorna och spänningarna på svensk arbetsmarknad.
Migrationspolitiken var stämmans mest uppmärksammade fråga. Det fanns vältaliga kritiker, som ungmoderaterna och Anna Maria Corazza Bildt, men trots den kraftiga giren föreföll flertalet nöjda med den stramare politiken.
För egen del tycker jag att förslaget om kvotsystem och ett tak för flyktinginvandring leder till en orimlig begränsning av asylrätten. Jag är inte heller särskilt förtjust i tanken på att göra det svårare för människor att bli svenska medborgare. Erfarenheterna visar tvärtom att integrationen fungerar bättre när alla som bor och lever i landet omfattas av samma rättigheter och skyldigheter, och att så få som möjligt lever i ett slags gränsland, utan att veta om de är svenskar eller något annat.
Ja, sakpolitiskt innebar det utan tvekan, att Moderaterna i helgen närmade sig Sverigedemokraterna. Men om jag jämför synen på och analysen av verkligheten vill jag påstå att avståndet snarare blev större.
Det blir allt tydligare att just verklighetssynen är den viktigaste skiljelinjen i politiken och tydligast blir konflikten när vi betraktar migrationsfrågorna.
Socialdemokrater och moderater ser den ökade rörligheten som en realitet, som något vi måste förhålla oss till. Skälen till rörligheten är många, och en är att det finns krig och förtryck i vår omvärld. Partierna drar olika slutsatser, men är ense om att vi måste hitta metoder att anpassa lagar och regler efter den förändrade verkligheten. Dessutom är båda partierna överens om att beroendet av omvärlden ökar och att vi därför måste samarbeta med andra för att hitta lösningar.
Sverigedemokraterna vill stoppa globaliseringen och framställer flyktingar som lycksökare och den här typen av förnekelse av själva grundproblemet finns också inom andra områden. När det gäller klimatfrågan finns samma förakt för fakta och forskning.
Med Moderatstämman lär vi få en tuffare och tydligare debatt mellan socialdemokrater och moderater. Samtidigt borde enligt min mening stämman leda till Moderaterna distanserar sig från SD och därmed i ett avseende står på samma sida som S.
För att göra en dålig men ändå liknelse: om det regnar så är det inte oviktigt diskutera om det är klokast hålla sig inomhus, skaffa sig regnkläder eller ett paraply. Det går till och med att bli rejält osams om vad som är bäst. Det är emellertid ännu svårare att förstå sig på den som förnekar att det regnar och det är definitivt svårare att tillsammans med vederbörande forma en lösning på problemet.
