1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Skolan måste sluta lockas av trender

Bristen på en sund dos av ifrågasättande av de trender som kommer och går i skolväsendet är ett större hot mot lärande än trenderna i sig.
Engagerad lärare, intresserade elever. Win-win!
Foto: Alexander Olivera/TT

Formativ bedömning har i skolsammanhang blivit något av en dogm som inte skall ifrågasättas. Hamid Zafar, tidigare rektor och numera utbildningschef, skriver på Twitter att ”formativ bedömning har varit förhärskande inom lärarutbildningarna i Sverige under lång tid” (4/4). Jag har själv under min lärarutbildning stött på otaliga inlämningsuppgifter där resonemang om formativ bedömning ska finnas med, där utrymmet till ett kritiskt förhållningssätt varit litet och där bara ena sidan av myntet presenterats.

En viktig del i den formativa bedömningen är feedback som ska ges löpande till elever om var de ligger i sin kunskapsutveckling och som ofta står i kontrast till den summativa bedömningen i form av betyg och poängprov. Trots att den formativa bedömningen i praktiken är tidskrävande, och allt svårare att genomföra när klasserna blir allt större, har den omhuldats på ett okritiskt sätt. Dels av lärarutbildningarna, men även av lärare och skolledare ute på skolorna. Ett exempel på denna trendkänslighet inom skolan är den höga ställning John Hatties bok ”Synligt lärande” fick när den kom ut 2009. Det blev snabbt en bok alla skulle ha i bokhyllan.

I dagarna har Skolverket (11/3) presenterat en sammanställning av kritiska studier som ifrågasätter de metastudier som bland annat Hattie bygger sina resonemang på. Faktum är att en övervägande del av dessa metastudier inte ens grundar sig i exempel från skolsammanhang, och än mindre knyter an till det vi vanligtvis förväntas oss att utbildning ska syfta till. Därmed inte sagt att den formativa bedömningen bör ogiltigförklaras. Det tycker inte heller några av forskarna bakom de kritiska studierna. Men om inte annat borde det leda till ett annat förhållningssätt till forskning. Att svälja enskilda böcker, studier och trender och upphöja det till ett högre stående väsen är knappast seriöst eller professionellt.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för 99 kr! (ord pris 597 kr)

Formativ bedömning är inte det enda exemplet på trendkänsligheten inom svensk skola. Även entreprenöriellt lärande, som skrevs in i den läroplanen år 2011 på alliansregeringens begäran, kan läggas till på listan över saker som enbart syftar till att se bra ut på pappret. Till Göteborgs-Posten (24/3) säger entreprenörskapsforskaren Martin Lackéus att det var en del av en större trend som framförallt tog fart efter millennieskiftet där öppenhet, globalisering och fri företagsamhet var ledande samhällsideal. Dessa ideal är som bekant mer ifrågasatta idag än tidigare. Vi möter en allt mer sluten värld och med det har även entreprenöriellt lärande gjort ett uttåg ur skolan, läroplanens skrivelser till trots.

Precis som det är viktigt att vara öppen inför nya insikter är det också viktigt att förhålla sig kritiskt till trender som följer av dessa insikter. Ett uns av det kritiska förhållningssättet som skolor annars förväntas lära ut hade gjort stor nytta om det också applicerades i den egna verksamheten.