Anela Murguz: Z fyller inte någon funktion
Thurfjell beklagar sig över att ungdomars revolt flyttat ut till det digitala, där ungdomar i stället för att supa, röka och ha sex hänger med näsan i telefonen. Samtidigt är det svårare för dagens ”tråkiga” ungdomar att flytta hemifrån till följd av bristen på bostäder. De studerar allt längre och kommer därmed ut på arbetsmarknaden allt senare.
Det innebär att barndomen blir längre, och när den väl är över tvingas man snabbt bli vuxen.
Generation Z, som omfattar personer födda i mitten på 1990-talet och framåt, har växt upp i en tid av terrordåd som avlöst varandra sedan millennieskiftet, klimatkris och migrationskris. Givet att såväl den lilla som den stora världen formar oss är det inte konstigt att dagens ungdomar är otroligt mer värderingsstyrda än vad vi annars är vana vid. Så pass värderingsstyrda att det avgör vilka jobb man tar. Som exempel: En majoritet av unga tjejer väljer bort en arbetsgivare som inte är jämställd nog, och en tredjedel kan inte tänka sig jobba på ett företag som har dålig klimatpåverkan.
Arbete ses inte längre som ett grundläggande behov för försörjning, utan har i allt högre utsträckning kommit att bli en förlängd arm av vår identitet. De val vi gör vad gäller utbildning, yrke och arbetsplats speglar i högre utsträckning våra intressen, och arbete handlar därför inte längre primärt om att försäkra sig om en inkomst för att ha tak över huvudet och mat på tallriken.
Inom religionsvetenskapen har man länge talat i termer av religionens återkomst. Att sekulariseringen skulle ha utmanövrerat religionens plats, vilket är lätt att tro i ett land som Sverige, stämmer helt enkelt inte. Faktum är att allt fler människor världen över blir mer religiösa, och religionen får återigen en allt mer central roll i samhället. Likaså kan man säga om moralen som gjort återkomst, i synnerhet bland unga. Och då handlar det inte om moral på något slags allmängiltigt plan, utan i det privata där uppfostran, samtycke och trohet är några exempel på principer som många ungdomar håller högt.
Av förklarliga skäl uppfattas inte längre festandet, supandet och det meningslösa sexet som en självklar del av ungdomen. Inte för att ungdomarna skulle vara tråkiga, utan snarare för att det är viktigare att i ett tidigt skede bygga upp ett varumärke av sig själv och sin identitet. Det gör man inte genom att spy i en buske efter en hemmafest, utan genom att hålla de egna värderingar högt.
Huruvida det är tråkig utveckling är var och en fri att bilda sig en egen uppfattning om. Men det handlar i alla fall inte om att tonårsrevolterna flyttat ut till mobiltelefonen, utan att de inte längre fyller någon funktion alls.
