Anela Murguz: Anela Murguz: Våld mot lärare måste straffas
För några år sedan när jag var anställd som lärarvikarie ropade en elev glåpord efter mig i klassrummet. Ung och oerfaren som jag var rådfrågade jag de mer erfarna kollegorna i hopp om att finna lite tröst för vad som var en väldigt obekväm situation för mig, men också för att framöver veta hur man ska hantera elever som stör undervisningen och kränker lärare. Råden var att noga välja mina strider, att föräldrakontakt (som jag tyckte vore rimligt i det här fallet) endast hade förvärrat situationen och att eleven redan har det jobbigt.
Denna inställning gör mer skada än nytta för eleverna och raserar också lärarnas välbehövliga auktoritet. Men det är inte särskilt förvånande att många lärare resonerar på detta vis eftersom förutsättningarna för att agera på något annat sätt är begränsade. Enligt en enkätundersökning från år 2015 av Lärarnas Riksförbund uppgav var tredje lärare att de är rädda för att bli anmälda av elever och föräldrar. Oavsett om det i efterhand visar sig att läraren hanterat situationen korrekt riskerar man att inte få jobba kvar vid skolan eftersom skolledningen sällan vill ha kvar anmäld personal.
Under år 2015 ökade antalet anmälda fall av hot och våld mot skolpersonal i Stockholm med 57 procent. Trenden är dessvärre likadant i övriga landet - hot och våld i klassrummen ökar och mörkertalet får anses vara stort. I fjol gjorde Lärarnas Riksförbund även en undersökning som visade att 45 procent av 5 500 deltagande blivit utsatta för hot eller våld på sin arbetsplats. Att hindra en situation där elever hotar skolpersonal förutsätter att man i ett tidigt skede jobbar förebyggande. Lärarna måste tillåtas ha befogenheter att kunna agera redan från start och denna yrkeskår förtjänar en skolledning som stöttar dem i arbetet för att upprätthålla någon slags ordning i klassrummen.
Elevers språkbruk i samspel med både elever och lärare spelar en viktig roll. Tidigare har ett kränkande språkbruk tillhört vardagen på Sjumilaskolan i Biskopsgården i Göteborg. Detta ledde bland annat till att lärare var rädda för vissa elever och därför undvek att ingripa vid slagsmål. Arbetsron i klassrummen åsidosattes helt och hållet. Numera har Sjumilaskolan lyckats vända kursen helt och är nu godkända på Skolinspektionens samtliga varningspunkter mycket tack vare att man aktivt arbetat för en ny språknorm. Hur eleven talar till läraren och sina klasskamrater ger resultat.
Sjumilaskolan i hårt utsatta Biskopsgården är långt ifrån ensamma. På Fiskebäcksskolan, som ligger i välbärgade Fiskebäck i Västra Göteborg, har dödshot, strypgrepp och knytnävsslag riktats mot lärare. Att något sådant kan förekomma i två parallella samhällen är en konsekvens av att skolväsendet närmast kan liknas vid en marknad där kunden, i detta fall elever och föräldrar, alltid förväntas ha rätt. I förlängningen skapar det en miljö där respekten för läraren inte är av någon betydelse.
Samtidigt ökar sjukskrivningarna och antalet lärare som helt byter bana är många. Detta i kombination med lärarbristen är förödande. En trivsam arbetsmiljö är minst lika viktigt som en bra löneutveckling. Elever som kränker, hotar och tar till våld mot skolpersonal ska stängas av från skolan.
