Annons

Lars Näslund: Möte i riksdagshuset: ”Skolan är haveriet”, sa Löberg

RIKSDAGSHUSET. Vi skriver tjugondedag Knut, julen har nog de flesta redan dansat ut och på tisdag öppnar lagstiftarverkstaden i riksdagen igen. Om bara åtta månader går vi till val, och Petter Löberg hoppas på nytt förtroende.
Lars Näslund
Ledarkrönika • Publicerad 13 januari 2018
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Petter Löberg vid dörren till sitt arbetsrum i ledamotshuset intill riksdagen.
Petter Löberg vid dörren till sitt arbetsrum i ledamotshuset intill riksdagen.Foto: Lars Näslund

”Ja, jag kandiderar för en ny mandatperiod”, säger den socialdemokratiske riksdagsledamoten från Trandared.

Beskedet i sig förvånar inte på något sätt, även om en del nog i fjol undrade om han inte varit på väg tillbaka till Boråspolitiken. Som en synnerligen partitrogen man är han heller inte den som föregår formalian; först i mars publicerar S sina vallistor.

Annons

Under våren ämnar ledarsidan prata med några av Sjuhärads nyckelpersoner inom både den kommunala, regionala och rikspolitiken och först ut är en socialdemokrat av det det utdöende (?) slaget, de där som brukar sägas ”sätta laget före jaget”, som för allt i världen inte vill driva personvalskampanj, som har bilder på gamla partihjältar på tjänsterummet.

En socialdemokrat som inte sticker under stol med att han representerar – han är vice ordförande i Borås arbetarekommun – ett distrikt på den interna vänsterflanken som på riksplanet gör vad man kan för att vrida den politiska kranen mot rött. Som lokalt i Borås ju inte minst yttrar sig i en närmast fascinerande tro på att de kollektiva välfärdslösningarna är bäst.

Som med skolan. Den från Bäckäng tjänstledige gymnasieläraren i historia har i den frågan som i så många andra en hållning till synes fri från tvivel, fylld av övertygelse, trots att Skolinspektionen för bara ett år sedan närmast dränkte Borås stad i hot om miljonviten för att många skolor var illa skötta, icke fungerande. Kritiken var alltså skarp inte minst mot själva ledningsfrågan, som ju det rödgröna styret i kommunen själv förfogat och förfogar över.

”Vi har i hela landet sett extremt sjunkande kunskapsresultat och friskolorna är en viktig orsak till det”, lyder ändå, helt förväntat, Petter Löbergs slutsats när vi samtalar i hans rum i ledamotshuset i Stockholm en bit bort i korridoren från Gunnar Strängs gamla tjänsterum.

Petter Löbergs tjänsterum är rätt inbott vid det här laget, med åtskillig S-memorabilia på väggarna.
Petter Löbergs tjänsterum är rätt inbott vid det här laget, med åtskillig S-memorabilia på väggarna.Foto: Lars Näslund

”Kvaliteten i skolan har gått käpprätt fel sedan dess. Hundratals delegationer från utlandet har kommit hit för att titta på det mest avreglerade systemet i världen. Men inget land har åkt tillbaka och genomfört det hos sig, inte ens ett embryo. Där har du facit. För det här är ett haveri, och då ska vi inte prata om akutsjukvården och Karolinska och alltihopa.”

x Men måste skola X ha dålig kvalitet för att skola Y, som råkar vara en friskola, håller bra kvalitet, eller?

”Nej, men det kan hänga ihop. För att man har kunnat se, över tid, om man ser på hela skolsystemet... ta exemplet Bodaskolan och Fjärdingskolan, där jag gick... och så Myråsskolan uppe på Brämhult. Det var klassamhället i miniatyr med sina olika bostadstyper, mexitegel med fuktskada i källaren, egnahemmen, hyresrätterna. När jag började i högstadiet tog man en tredjedel av eleverna från var och en av dessa skolor och mixade dem. Vi möttes. Det var kittet som höll ihop det här landet. På riktigt. Det där mötet som skedde på Bodaskolan. I dag har vi skolor som har segregerats så till den milda grad att man, som i Malmö, har tvingats lägga ner skolor i de här områdena för att det inte går längre. Fjärding har ju haft uppemot 100 procent med invandrarbarn i snart 30 år. Det är haveriet.”

x Men kvalitetsbrister, är de verkligen givna av det skälet?

”Om skola X då har många nyanlända som kanske bara har ett par års skola bakom sig, det innebär att det blir mer tungarbetat i de här områdena, och när du kommer över 30-35 procent utan bakgrund i Sverige flyr medelklassen de här skolorna, det har vi kunnat se i vår egen stad i ganska stor omfattning. Då söker sig de bästa lärarna till där det är mer lättarbetat.”

x Så vad du säger är att oavsett om vi har friskolor eller inte måste kommunerna ha rätt att placera eleverna och mixa dem som kommunen finner bäst?

Annons

”Ja, det här fria avreglerade systemet har ju visat sig fungera katastrofalt dåligt. Det är dyrare, det är sämre. Och det har slagit sönder integrationen.”

x Tror du att den typiske socialdemokratiske väljaren skulle uppskatta om möjligheten att välja skola till sina barn togs bort?

”Jag tror att för den som har valt skola kan det upplevas som en väldig kränkning när man inte kan göra det, och det är ju det som gör att socialdemokratin kanske tonar ner retoriken. Men alla är ju medvetna om att systemet inte fungerar, och det beror på att besluten vid köksbordet kan vara rationella utifrån det egna barnets perspektiv, och de valen skulle jag aldrig sätta mig till doms över. Det är ofta helt logiska val. Men summan av alla dessa val kan bli sämre för både ens egen och andras ungar... Sen har det fria vårdvalet haft en liknande effekt, och för mig som socialdemokrat är det oerhört provocerande.”

På måndag inleds riksdagens vårtermin för Löberg med ett besök på Skogomeanstalten. Som ledamot i justitieutskottet blir det, bland det stora personliga engagemanget i migrationsfrågan och för att bakom kulisserna försöka styra om partiets hållning om de ensamkommande, mycket kriminalfrågor.

I kalendern för tisdag finns tre möten i Stockholm inbokade och på onsdag morgon väntar partiledardrabbning; valår, som sagt!

Löberg har åsikter om det mesta. Fattas bara annat om man är riksdagsledamot. Ändå är det uppfriskande med förtroendevalda som – oavsett partifärg – inte räds en spetsig åsikt utanför de etablerade talepunkterna. Inte så att Löberg fronderar mot partiet i någon central fråga, nej, lojalitet gäller, men det får gärna yra i debatten.

”Jag tar en stor politisk risk när jag säger detta”, hävdar han till exempel när han räknar upp exempel på hur god utvecklingen är inom viktiga områden som allmän trygghet, om färre olyckor i trafik och på jobbet, om halverat antal hjärtkärlsjukdomar, om minskat våld mot kvinnor och barn.

”Om detta pratas det inte. Hela debatten vill liksom piska oss till oro. Folk i Borås blir skitförbannade när jag argumenterar emot, det är som om man vill ha oron som en snuttefilt”.

Annons
Annons
Annons
Annons