1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Maten är värd ett högre pris

Har vi mat i kristid? Den frågan har upptagit generationer av politiker. Orsaken är att utan mat krackelerar samhället.
Svenskproducerad mat är ingen och ska inte vara en lågprisprodukt.
Foto: Fredrik Sandberg / TT

Efter kalla krigets slut var världen plötsligt den stora kornboden, inte slätterna i Östergötland, Västergötland och Skåne. Men med coronapandemin har frågan om Sveriges livsmedelsförsörjning åter hamnat högt upp på agendan. Hos omskakade politiker infinner sig insikten att det kan bli brist på en del enskilda livsmedel redan till hösten, om det vill sig illa.

I SVT Nyheter (4/5) beskriver landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) att ”det finns en väldigt stor potential att både öka livsmedelsproduktionen, men också livsmedelsförädlingen och exporten.” Men så har inte verkligheten sett ut hittills. Genomslaget i Europa för blågula ”premiumprodukter” har inte kunnat mäta sig med de höga förhoppningarna vid EU-inträdet. Då skulle den svenska matens mervärden kompensera för konkurrensen från Europa, det hårda inhemska skattetrycket och de många reglerna som gör det dyrare att producera mat här.

Nu producerar vi allt mindre mat i landet. Åkrar planteras igen. Ladugårdsdörrar stängs och svenska konsumenter väljer hellre franska ostar och italienska charkuterier än svenska. Och även om detta kan vara konsekvensen av informerade och medvetna val är sådana likafullt aldrig konsekvensneutrala.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för 99 kr! (ord pris 597 kr)

Ska Sverige försöka återuppbygga en livsmedelsberedskap värd namnet finns det trots allt goda förutsättningar. Inte minst finns många skickliga företagare som ligger i framkant av utvecklingen – och där måste de vara för att ha en chans i den mördande konkurrensen. De blir dock allt färre för varje dag.

Priset på maten i butik är den större frågan. Det kompenserar varken för den höga kvaliteten eller för det samlade skattetrycket och regelbördan. Ska Sverige återfå en mer robust livsmedelsförsörjning behövs mer än livsmedelsstrategier. Sänkta skatter underlättar att göra rätt val, men vill vi vara säkra på att det står svensk mat på bordet i framtiden krävs en större beredvillighet från konsumenternas sida att betala mer för denna.