1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Amanda Broberg: #KuToo sätter ner foten - utan klack

Klackskor som symbol för kvinnlighet är inget nytt. Men även om de ofta anses estetiskt angenäma, så är den ergonomiska verkligheten en annan.
Klackskor på röda mattan. Men färre japanska kvinnor vill bära högklackat på sina arbetsplatser.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Det är mot bakgrunden av detta: hälsoeffekter som ryggproblem, liktornar och blåsor, i kombination med allmän obekvämlighet, som japanska kvinnor nu valt att sätta ner foten. Utan klackskor. Upproret #KuToo, en ordlek med de japanska orden för sko och smärta har redan samlat underskrifter från 20 000 kvinnor. Protesten riktas mot de etablerade klädkoderna på många japanska arbetsplatser som kräver att kvinnor ska bära klackskor.

Ett liknande initiativ skedde i Storbritannien 2016, men där slog regeringen fast att lagstiftning som skulle förbjuda arbetsplatser att kräva höga klackar inte var ett alternativ. Politisk lagstiftning är sällan lösningen för att luckra upp normer. Likaså skulle nog många invända att klackar knappast är en prioriterad jämställdhetsfråga.

Men kanske handlar diskussionen också om något annat. En konservativ feministisk rörelse inom Kristdemokraternas ungdomsförbund benämns som “konservatism i klack”. Kanske finns det en skiljelinje här – mellan de kvinnor som vill omfamna det normativt kvinnliga, och tar att det är opraktiskt med en klackspark, och de som helt enkelt sätter ner foten och vill frigöra sig från det.

Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för 99 kr! (ord pris 597 kr)

Eller så är det inte svårare än att även många kvinnor vill arbeta i bekväma skor.