Hermansson: Hur långt räcker 300 miljarder?
Även om det kan finnas fog för att rikta skarp kritik mot den bristande beredskapen vad avser tillgång på materiella resurser för att hantera den pågående corona-pandemin, finns det knappast något att anföra mot förutsättningarna för att motverka de negativa ekonomiska effekterna som nu slår till med full kraft.
Sveriges finansiella beredskap är bättre än någon gång tidigare. Statsfinanserna är starka, ytterst få länder i Europa kan falla tillbaka på så goda förutsättningar i rådande läge. Den mycket låga statsskulden ger oanade möjligheter. Staten kan låna närmast astronomiska belopp till i stort sett ingen kostnad utan att det innebär risk för en statsfinansiell härdsmälta eller skuldkris på sikt.
Allt är inte nermörkt och hopplöst.
Inbromsningen i stora delar av näringslivet, i Sverige och i våra viktigaste exportländer, är dock så kraftig att många företag riskerar att sladda av vägen. Och när EU stänger gränserna utåt och fler medlemsländer stänger sina mot gemenskapen, då går det trögare även vad avser den fria rörligheten för varor.
Det kommer att bli värre innan det blir bättre. Det är nu det som ”samlats i ladorna” ska tas fram, fördelas och användas till största möjliga samhällsnytta.
Under måndagen presenterade regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna därför ett paket som fullt utnyttjat omfattar 300 miljarder kronor.
Inget annat stimulanspaket i svensk historia kommer ens i dess närhet. Och minst lika glädjande är att det råder bredast möjliga politisk uppslutning från inte minst Kristdemokraternas och Moderaternas sida.
”Det här är ett enormt viktigt paket för att i nuläget rädda svenska företag”, var Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantessons reaktion. Även näringslivet och facken står bakom regeringen. Det är bra, det är nödvändigt; de kommande månaderna och förmodligen åren kommer att vara märkta av de senaste veckornas ras.
Med sådana utsikter kommer borgfreden att behöva bestå länge. Tids nog kommer det att finnas utrymme för såväl partitaktik som partsintresset att göra sig påminda. Men inte nu.
Till sitt innehåll rymmer regeringens och samarbetspartiernas överenskommelse bland annat ett system för korttidspermittering införs, som minskar företagens lönekostnader med hälften. Arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Staten tar även över sjuklöneansvaret i två månader. Även egenföretagare ersätts med en schabloniserad sjukpenning för de första två veckorna. Företag kan dessutom få anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis.
Och ja, det finns en ”moralisk” spärr på pengarna: Bara de företag som kan betraktas som ”seriösa”, som inte har misskött sin ekonomi och som saknar större skatteskulder kan vara aktuella. Detta förutsätter en ingående granskning, vilket är nödvändigt.
Men räcker paketet? Svaret är att det vet vi inte. Inte ännu. Börsens svar var ett tydligt nej. Stockholm slutade på närmare minus fem procent. Det lär fortsätta att gå mycket ner och mindre upp.
En sak vet vi dock: Det är en bra början.
