1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

God beredskap gäller också för försvaret

Är det någon som coronapandemin har lärt oss så är det att det inte går att slarva med beredskapen. Det gäller också den militära. Regeringen måste förbinda sig vid att ge försvaret de pengar som saknas.
Nu startar militärövningen Swenex. Men i riksdagen kommer partierna inte överens om anslagen till den nödvändiga höjningen av landets försvarsförmåga.
Foto: Mattias Mattisson

I dag, fredag, var det tänkt att riksdagspartierna slutligen skulle komma överens om en försvarsuppgörelse inom ramen för Försvarsberedningens arbete, som i sin tur ska ligga till grund för regeringens totalförsvarsproposition som i sin tur ska komma i höst. I den ska inriktningen på det militära försvaret under åren 2021–2025 läggas fast, men också förse nästa planeringsperiod med riktning och ryggrad.

Men så blir det inte. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) fick därför under torsdagen förlänga förhandlingarna till 29 maj. De övriga riksdagspartierna ger sig inte och kräver mer pengar.

quote
… det resonemanget hamnar inte i mindre konflikt med kraven och förväntningarna på beredskap än vad den svaga pandemiberedskapen gjorde.
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för 99 kr! (ord pris 597 kr)

Det gör de rätt i. Sverige måste ha ett försvar värt namnet. Och är det något som coronapandemins verkningar har uppenbarat så är det att beredskap för det oönskade men fullt möjliga är nödvändigt. Därför hamnar Hultqvist så fel när han försöker motivera mindre anslag till försvaret med att coronasmittan har satt samhällsekonomin i ett ”extremt läge”, med att arbetslösheten stiger och att BNP minskar. Sverige var inte berett på pandemin, nu vill landets försvarsminister att vi inte ska vara beredda i händelse av krig eller konflikt.

Det senaste året har det trots en bred politisk samsyn och en överenskommelse om betydande förstärkningar – från en alldeles för låg nivå – rått olika uppfattningar om hur mycket pengar som behövs och vad de ska användas till. I botten finns en försvarsekonomisk ekvation som känns igen: Försvarsberedningens önskelista är längre än vad de anslagna pengarna räcker till.

Inte ens den överenskommelse som regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna träffade i höstas om mer pengar till försvaret räcker särskilt långt. Enligt Kristdemokraternas ledamot i försvarsutskottet, Mikael Oscarsson, handlar det om att regeringens bud ligger ”långt under 50 procent av försvarsberedningens förslag”. Vilket inte minst står i konflikt med det löfte som statsminister Stefan Löfven lämnade i samband med att regeringen och samarbetspartierna träffade sin budgetöverenskommelse i augusti förra året. Nu är regeringen inte beredd att gå längre än att lova en ”kontrollstation” i januari nästa år, för att då bedöma vilka resurser som finns tillgängliga. Men det resonemanget hamnar inte i mindre konflikt med kraven och förväntningarna på beredskap än vad den svaga pandemiberedskapen gjorde. Samtidigt är det naturligt att det i ett akut läge måste gå att hitta praktiska lösningar.

Det minsta regeringen kan göra i rådande läge är att avge sådana utfästelser att det inte kan råda några som helst tvivel om att försvaret är garanterade att få de pengar som behövs för att Försvarsberedningens inriktning ska kunna genomföras.