Ett glädjebetyg är inget att glädjas åt
Skolavslutning för många i Sjuhärad om bara åtta dagar och lärarna spurtar med betygen.
Nyligen publicerade Institutet för Näringslivsforskning (IFN) en, redan omdiskuterad, rapport om att betygssättningen på skolorna varierar beroende på vem som äger den. Fristående grundskolor sätter högre betyg än kommunala. Detta samband är förvisso inte nytt. I flera års tid har det hävdats om friskolor som sätter snälla betyg.
Det görs återkommande undersökningar där man jämför betyg med resultaten i de nationella proven. Vad som utmärker denna studie är att man inte bara tittar på betyg i ämnen med nationella prov, utan tar hänsyn till samtliga skolämnen. Friskolorna sticker ut genom att sätta högre betyg än kommunala skolor.
Problemen som studien pekar på är att den svenska skolan är marknadsorienterad samtidigt som betygssättningen är tillitsbaserad. Det innebär att det skulle ligga i både skolans och elevens intresse att få så bra resultat som möjligt.
Det delade intresset skapar incitament för glädjebetyg, menar rapportförfattaren Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi. Det lockar förmodligen fler elever till friskolorna och man tillfredsställer krävande föräldrar, menar han. Men i det långa loppet gör man eleverna en stor otjänst. Övergångsperioden till gymnasiet riskerar att bli mer utmanande för eleven än vad den hade behövt vara.
Som nämnts är Vlachos slutsatser inte oomtvistade. En av dem som reagerat är Anders Morin, välfärdspolitisk expert hos Svenskt Näringsliv. Han säger i en kommentar att Vlachos ”jämför betygen i ämnen som inte har nationella prov, till exempel musik, eller i ämnen där antalet provsvar är litet, med resultatet på det nationella provet i ett helt annat ämne, matematik, vilket är mycket diskutabelt. Dessa faktorer gör att tillförlitligheten minskar väsentligt”.
Dessa invändningar till trots riktar studien sökarljuset mot de nationella proven. Både Socialdemokraterna och Moderaterna vill att de rättas centralt, om än av arbetsmiljöskäl. Även Lärarnas Riksförbud är för förslaget då en sådan utformning också hade ryckt undan problemet med de generande många läckorna. Bara under våren har nationella provet i engelska spridits på sociala medier och det prov i matte, som skulle ersätta ett tidigare läckt nationellt prov, var också tillgängligt i förväg.
De skolor – kommunala eller fristående – som sätter snällbetyg underminerar inte bara sitt egna förtroende, de underminerar även barnens fortsatta studier. Friskolebranschen bör gå i täten för att upprätthålla respekten för betygens värde.
