1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

”Både ock” är det ärliga svaret

Hoppet om en bättre värld lever. Men det naggas i kanten nu när konfliktnivån i Mellanöstern trappas upp på nytt. Den goda utvecklingen tenderar att skymmas av det som för ögonblicket ser ut att peka på raka motsatsen.
USA:s president Donald Trump står inte högt i kurs. Anhöriga till filipinska gästarbetare i Irak protesterar mot den senaste drönattacken.
Foto: Aaron Favila

Det ligger en inte obetydlig portion visdom i detta att anlägga ett ”både ock”-perspektiv när frågan om vad som håller på att hända med världen förs på tal. Det är kanske inte så värst originellt, det ska medges. Men det finns mycket som talar för att det inte är alldeles relevant att jämföra stort och smått utan vidare.

Klimatkrisen är det mörka hot vi har hängande över oss. Ännu går det att bromsa temperaturökningarna något, men det kräver allt större insatser om inte det som är nödvändigt genomförs med all den globala beslutsamhet som krävs. För den som vill se klimatåtgärder om en ekonomisk fråga finns det en enkel logik att hålla sig till: Ju längre det dröjer desto mer kostar det att rädda det som räddas kan. Många länder ser det ännu som möjligt att ta en springnota på de mest utsattas bekostnad. Det är en inställning som visar att det inte krävs så värst mycket för att världen går åt fel håll.

Går det att hoppas att förnuftet ändå kommer att få råda?

Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se och appen MinBT. 3 månader för endast 59 kr! (ord pris 119 kr)

Det finns ju tydliga exempel på att så faktiskt har varit fallet på ganska så många områden. Minns att den breda enighet som rådde kring FN:s fattigdomsmål faktiskt ledde till mer än halverad fattigdom i världen. Tekniska landvinning och forskningsinsatser har skapat förutsättningar för att det ska gå att komma vidare; framgång föder framgång, som det ju brukar heta. Det finns anledning att minnas att inte minst digitalisering förändrar förutsättningarna radikalt. När det går att få bättre uppkoppling i Serengetis nationalpark i Tanzania än på många håll i Sjuhärad, vad säger inte det om framtida möjligheter och hopp? Och vad säger det oss om våra egna utmaningar och problem?

Men så är det ju detta med det som sker i ögonblicket och som ställer sig framför alla framsteg och förhoppningar och pockar på uppmärksamheten: Den senaste utvecklingen i Mellanöstern, den trumpska besinningslösheten inför presidentvalet i höst, den kinesiska diktaturens gränslöshet i Hongkong, det ständigt närvarande vardagshot som gängvåldet frammanar.

Rätt och fel håll samtidigt.

Det svaret förblir det enda ärliga.

Går världen åt rätt eller åt fel håll? BT:s ledarkrönikörer ger svaren?

Lars Stjernkvist: Det är onekligen enkelt att hitta argument för att bryta ihop i dagens värld, men jag är politiskt aktiv därför att jag tror på politikens möjligheter. Alltså måste jag tro på en bättre värld även om vägen dit just nu förefaller väldigt krokig.

Amanda Broberg: Allt fler tycker att världen går åt fel håll, men det gör den ju egentligen sällan om man tittar på mätbara utvecklingsområden. Däremot tror jag att många, inklusive undertecknad, befinner sig i sviterna av en politisk depression som utlöstes av det chockartade 2016 med både Brexit och valet av Trump.

Jytte Guteland: Rätt håll när det gäller många saker, hälsa, livslängd, välfärd. Fel när det gäller klimat, biologisk mångfald, demokrati. Jag är optimist och tror på mänsklighetens förmåga att både lösa kriser och förbättra på vår jord, annars skulle jag inte vara politiskt engagerad.

PJ Anders Linder: Det finns bara ett rimligt svar på frågan, nämligen det hopplösa ”både och”. Tekniskt, medicinskt och ekonomiskt sker stora framsteg och väldigt många människor får ett drägligare liv. Det har väckts insikt i bredare kretsar om att Kina behöver mothugg. Samtidigt ökar många despoter sin makt.

Sten Tolgfors: Kinas växande ekonomisk styrka omsätts i politisk makt. Ryssland hotar stabilitet och säkerhet i närområdet. Klimatfrågan växer och migrationstrycket är stort. USA under Trump är oberäkneligt. Samtidigt finns ett svar: Länder som delar västliga demokratiska värderingar behöver hålla ihop i EU och Nato.

Stig Fredrikson: Det är svårt att svara annat än fel håll, när man från liberalt demokratiskt håll betänker hur auktoritära regimer som Ryssland och Turkiet stärker sin ställning, hur USA abdikerar som ledare för den fria världen, hur högerpopulistiska partier och krafter vädrar morgonluft i Europa och hur diktaturen Kina agerar med allt större självförtroende på världsarenan.

Andreas Johansson Heinö: De långa linjerna pekar alltjämt rätt: minskad barnadödlighet, minskad extrem fattigdom, allt färre som dör av naturkatastrofer. Däremot gör ledarna för några av de viktigaste staterna i världen sitt bästa för att vända utvecklingen i negativ riktning och det ska inte uteslutas att de lyckas.

Johanna Grönbäck: Åt rätt håll, trots allt. Barnadödligheten sjunker, fler lever i demokratier, konflikterna är färre, den förväntade livslängden ökar och utvecklingsländernas BNP-tillväxt ökar. Fler får tillgång till el och rent vatten. Tekniken underlättar för fler. Synd är att politiken tycks gå åt ett annat håll.

Marie Demker: Världen går i de flesta avseende och på lång sikt åt rätt håll. Ekonomiskt och socialt förbättras situationen för världens befolkning i stort. Men vi har sett en del bakslag som rör individens rättigheter och politikens hederlighet som tyvärr måste sägas vara en backlash, om än sannolikt kortsiktig. Framtiden ligger dock i våra egna händer …