Annons

Carin Hjulström skriver mysdeckare i Mälarmiljö

En storstadsdiva möter landsortsliv, slottsjakt möter djurrättskämpar. Och läsaren möter klockren cosy crime i ”Bara ett litet mord” av Carin Hjulström.
Bokrecension • Publicerad 25 april 2020
Detta är en recension i Borås Tidning. En recension är en subjektiv bedömning av en företeelse eller ett verk.
Carin Hjulström.
Carin Hjulström.Foto: Gabriel Liljevall

Bara ett litet mord

Författare: Carin Hjulström

Förlag: Forum

Genre: Cosy Crime

Dramaten-skådespelerskan Siri Ehrensvärd är i 60-årsåldern och när hennes älskare och chef gör slut efter 35 års vänsterprassel, sticker Siri ut på landet. Hennes unge och småkriminelle brorson Anton har spelat till sig en risig plantskola där Siri slår sig ner.

Hon hinner knappt dricka ur kaffet förrän ortens jakttillsyningsman hittas död på en åker, omgiven av örnfjädrar, stövelavtryck (plus en hundskit) En banderoll vid en väg i närheten säger ”Stoppa jakten! Djur är också människor!” I närheten kämpar paret Lagercrantz på Thoresta slott för att överleva ekonomiskt. De föder upp fasaner och gräsänder som inhyrda jaktsällskap får skjuta. Samtidigt som deras egen dotter blivit djurrättsaktivist. När även en tjuvskytt – och en jakthund – råkar illa ut, tätnar mystiken. Och när ett kinesiskt jaktsällskap klagar över dålig jakt, pestsmittad räv och halvdöd grävling, måste de udda bytena offras...

”Miss Marple? Morden i Midsomer? Japp, precis det skriver Carin Hjulström att hon inspirerats av.”
Annons

”Bara ett litet mord” är en titel som håller vad den lovar. Mord och lagbrott är inte det viktiga, de finns med som logisk gåta men beskrivs distanserat. För Cosy crime (mysdeckare) ligger lågt med både sex och våld. Deckaren är ofta amatör, kvinna, med en kontakt inom polisen, och allt utspelar sig i en by eller ett mindre, ofta lite konservativt samhälle där det finns gott om relationer och ett levande persongalleri.

Miss Marple? Morden i Midsomer? Japp, precis det skriver Carin Hjulström att hon inspirerats av.

Hon är känd som programledare i både radio och tv, journalist, krönikör. 2009 debuterade hon som författare och har skrivit åtta romaner, bland annat i feel-goodgenren där hon använt sina erfarenheter av dejting.

”Att flytta från storstad till landsbygd är en ständig gröna vågen-dröm och Hjulström förmedlar sin förtjusning över regntyngda skogar, kaffe på verandan medan solen går upp och gulliga dvärgvaktlar som gödslar i växthuset.”

Men nu siktar hon på en hel mysdeckarserie i Mälarmiljö: ”Säbyholms gröna fingrar”. Namnet är taget från den studiecirkel hon gick med i när hon flyttade från Mölndal till Säbyholm 2017 ( hon hittade en nätprins till slut) och hon har använt miljön rakt av. Och mysigt är det. Att flytta från storstad till landsbygd är en ständig gröna vågen-dröm och Hjulström förmedlar sin förtjusning över regntyngda skogar, kaffe på verandan medan solen går upp och gulliga dvärgvaktlar som gödslar i växthuset.

Precis som genren säger finns här också ett sympatiskt persongalleri. Bypolisen Olle Magnusson är snyggare än Robert Redford och blir kompis med Siri (han är gift men tips: det låter inte hållbart, hans fru förbjuder honom att ha polishund, samtidigt som hon själv föder upp mopsar). Drängen Björn som kånkar runt på en hamster (med namnet Hulken) och älskar de fåglar han måste föda upp till slakt. Tok-Titti som jagar en guldskatt, slottsägarparets dotter Cecilia som tar avstånd från sin familj.

Och så finns det förstås cliffhangers: vem är far till Siri och hennes försvunna bror, varför blev deras mamma utkastad en gång från slottet? Klarar Anton att vara laglydig och ska Siri tacka ja till drömrollen på Dramaten? Själv ser jag fram mot fortsättningen.

Inger MelinSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons