Vårt samhälle byggdes av normbrytande människor

Peder Teglund har helt rätt i att normer är en del av vårt samhälle. På gott och ont. Skrivna lagar och outtalade regler styr hur vi förhåller oss till varandra, men de är inte oföränderliga och inte huggna i sten. Människorna som byggt vårt samhälle är de som brutit mot normerna för att skapa något bättre. Martin Luther orsakade kaos genom att spika upp papper på en kyrkdörr. Århundraden senare skapade hans namne Martin Luther King Jr. återigen kaos genom att sprida tron på en dröm om förändring. Båda normbrytare, i sina sammanhang.

En gång i tiden var det normbrytande att utöva vetenskap, att få tycka olika, att få ha åsikts- och tryckfrihet. Normbrytande att kvinnor inte skulle vara en ägodel, att de skulle få utbilda sig och få rösta. Lika normbrytande var det att löntagare inte skulle vara livegna och att alla, oavsett social klass, skulle få ha rätt till både utbildning och sjukvård. Det har varit normativt med rasism och att förvägra hbtq-personer grundläggande mänskliga rättigheter. Att inte bryta mot normer, att inte kräva människors rätt, är vad som leder till katastrofala konsekvenser. Det har vi historiska bevis på.

Ett (något förminskande) exempel på normbryteri som dök upp i Teglunds text var att ändra på trafiknormen. Helt otänkbart! Eller? På 1960-talet skedde en sådan reform. Vi bytte helt sonika från att köra på vänster sida till att köra på höger sida. Lite rörigt i stunden, men nu är det så normativt att jag tvivlar på att skribenten själv, på riktigt, skulle ifrågasätta det normativa i att köra på höger sida. Men det kanske finns någon biblisk referens som förkastar högertrafiken, som förkastar det normbrytande i att byta körbana? Den skulle jag gärna titta närmare på.

Många gånger har bakåtsträvarna varit olika trossamfund som slagits med näbbar och klor för att vi inte ska försämra samhället (läs undergräva deras egen maktposition i detsamma) och de har ofta använt någon slags moralitetsprincip som ursäkt. Teglund tycks tro att hans grupp har någon slags monopol på moralitet, att de ska bestämma vad som är gott och ont, rätt och fel. Det är inte bakåtsträvare som byggt vårt samhälle, som fört det framåt, vi har byggt det, trots människor med åsikter som Peder Teglunds.

För mig blir det extra obehagligt att den här typen av åsikter framförs av en person i maktposition i ett trossamfund. En person med så stort inflytande över andra. En person i ett trossamfund som driver en skola i Borås. Att de här hatiska värderingarna sprids vidare till generation efter generation är vad som riskerar att orsaka riktigt katastrofala konsekvenser i vårt samhälle, inte att andra människor vill fira rätten att få vara kära i vem de vill.

Dina Samuelsson, humanist