Hälsoklyftan är en klassklyfta
I en viktig artikel (10/12) uppmärksammar Borås Tidning den växande hälsoklyftan i Borås. Ja, det är sant att vi boråsare lever allt längre och är allt friskare, men fördelningen av god hälsa är ojämlik. Den som har en låg inkomst mår generellt sämre och lever kortare än den som är rik. Skillnaderna mellan olika delar av Borås är stora och hälsoklyftan är en klassklyfta.
I Borås bedrivs sedan många år tillbaka ett systematiskt arbete för att kartlägga och analysera folkhälsan. I välfärdsbokslutet finns alla data som krävs för att kommunfullmäktige och nämnderna ska kunna fatta välgrundade, fördelningspolitiska beslut. I fritids- och folkhälsonämnden har välfärdsbokslutet tillåtits vara vägledande och under den gångna mandatperioden har det bland annat legat till grund för ett utökat riktat bidrag till föreningar verksamma i socioekonomiskt utsatta områden, för prioritering av föräldraskapsstöd och för en stor satsning på Bodavallen mellan Hässleholmen och Hulta.
Jag är stolt över att vi vågat fördela resurser efter behov, men kan konstatera att det inte är tillräckligt att låta en enskild nämnd bära ansvaret för folkhälsofrågorna. Det har aldrig varit avsikten med välfärdsbokslutet.
Jämlikhet innebär inte att alla ska få lika mycket, utan att resurser ska fördelas efter behov, det är inte en okontroversiell fråga i Boråspolitiken. Icke desto mindre är det precis vad som krävs: att kommunfullmäktige tar ett större ansvar för frågorna och prioriterar jämlikhet. Varför inte genom att koppla välfärdsbokslutet till de globala hållbarhetsmålen Agenda 2030, där bekämpande av fattigdom, arbete för jämställdhet och tillgång till hälsa och välbefinnande är några av målområdena?
Att arbeta kompensatoriskt och erbjuda mer stöd till dem som bäst behöver det är en viktig del av den kommunala politiken för jämlikhet, men ska vi kunna sluta hälsoklyftan så krävs också strukturella förändringar som helt enkelt minskar de växande ekonomiska klyftorna mellan olika grupper i samhället.
Sverige har gått från att vara ett av de länder i världen med minst klyftor till att i dag vara ett av de länder i västvärlden där klassklyftorna ökar snabbast. Det är bra att i princip alla partier säger sig vilja verka för god och jämlik hälsa, men då håller det inte att samtidigt bedriva en politik som handlar om att sänka skatten för de allra rikaste och sänka ingångslönerna för redan ekonomiskt utsatta grupper.
Vänsterpartiet har jämlikhet som det överordnade målet och vi vill bland annat se lokala satsningar på extra språkstöd i grundskolan, gratis bussresor till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning och på ökat byggande av lägenheter med rimliga hyror – konkreta reformer som bidrar till en jämlik kommun, ja, till ett Borås för alla. Nationellt verkar vi för en skattepolitik där de allra rikaste får vara med och bidra mer till den gemensamma välfärden och där låginkomsttagares villkor förbättras. Den som på allvar vill göra något åt hälsoklyftan i Borås och i Sverige måste också våga se kopplingen mellan ekonomi och hälsa.
Ida Legnemark (V), gruppledare
