1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Vegomaten bör inte sväljas med hull och hår

Risken med den vegetariska maten är att eleverna inte får i sig den näring de behöver för att orka med skoldagen, menar moderater i Marks kommun.
Vad är det för mening med att servera vegetariskt i skolorna om elever inte gillar maten och till följd av det inte orkar med skoldagen, undrar skribenterna.
Foto: Gunnar Lundmark / SvD / TT

I Sverige har vi en lång och faktiskt i många avseenden lite av en unik tradition av att servera ”gratis” mat i skolor och förskolor. Ofta har detta motiverats med att alla barn ska få i sig en bra och näringsrik mat och kompensera för familjers olika förutsättningar.

I en artikel i BT den 3 februari gick att läsa om flera goda initiativ för att minska matsvinnet. Den som följer skolmatsmenyerna i Marks kommun har kunnat konstatera att det som tidigare var en ”insmugen” vegetarisk/vegansk dag per vecka nu allt oftare har blivit två dagar. Vegetarisk mat må ha många förtjänster, men vi kan samtidigt konstatera att goda intentioner inte alltid tilltalar den yngre generationen, vilket sammanfattas i meningen som också gick att läsa: ”Det krävs tålamod för att få barn och unga att äta vegetariskt”.

quote
Kostfrågan borde vila på evidens, inte tyckande.
Detta är en opinionstext i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för 99 kr! (ord pris 597 kr)

Skolmaten har en mycket viktig roll att fylla. Mat, hälsa och lärande hänger ihop och att barnen varje dag får i sig den mängd energi och näring som kroppen behöver är en förutsättning för att må bra, utvecklas och orka prestera. Risken med den vegetariska maten, som uppenbarligen är en utmaning att få barnen att tycka om, är att eleverna inte får i sig den näring de behöver för att orka med skoldagen.

För barn som växer och inte minst unga kvinnor är detta särskilt viktigt, inte minst intaget av kalcium och järn. Huruvida den vegetariska/veganska kosten innehåller det som en växande, liten kropp behöver, tvistar också dietister och forskare om. Men en sak är säker – det underlättar ju knappast att barnen äter sämre av den typen av kost. Kostfrågan borde vila på evidens, inte tyckande.

Att okritiskt påstå att vegetarisk/ vegansk kost skulle vara bättre för miljön tycker vi dessutom är bekymmersamt och en sanning med modifikation. Ris transporteras till exempel runt hela jorden och sojaprodukter riskerar att bidra till skövling av regnskog. Naturbetesmarkerna i Sverige och i Mark fungerar inte för produktion av vegetabilier för humankonsumtion, de fungerar för betande djur som ger mjölk och kött. Utan betande djur riskerar markerna att växa igen, vilket negativt skulle påverka flora och fauna och den viktiga biologiska mångfalden.

Slutligen, inte att förglömma är att vi med en mindre näringsrik kost lämnar de barn sticket, där skolmaten kanske är det enda lagade mål de erbjuds under dagen. Barn som kanske bara får flingor och fil eller en macka till middag. Västnytt har till exempel rapporterat om fenomenet ”måndagshunger”, det vill säga att barn äter mer när de kommer tillbaka efter helgen.

För oss är det en självklarhet att alla barn i förskolan och skolan garanteras näringsrika och mättande måltider varje dag och frågan förtjänar en politisk diskussion. Därför undrar vi om majoriteten avser vidta några åtgärder efter det som framkommit eller om man anser att barnen helt enkelt får vänja sig?

Elise Benjaminsson (M), vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Marks kommun

Peter G Branshöj (M), vice ordförande i miljönämnden, Marks kommun