Putin ryssarnas största fiende

I dag går Ryssland till presidentval och Vladimir Putin säkrar ytterligare sex år vid makten. Alla konkurrenter har sedan länge tryckts undan eller förbjudits att ställa upp och den statliga propagandan gör att det i flera hushåll finns ett stöd för Putin. Samtidigt som landet går i en alltmer auktoritär riktning intensifieras kriget mot Europa. Vi måste sluta underskatta Ryssland och stärka vårt försvar mot ryska hot liksom försvaret av det öppna samhället som Ryssland söker underminera.

Den före detta ryska spionen Sergej Skripal och hans dotter Julia, som förgiftades i Storbritannien, har av allt att döma utsatts för en rysk terrorattack. Det nervgift som påfanns visade sig vara av typen novitjok, som i strid med internationell rätt utvecklades i Sovjet för kemisk krigföring och som är extremt farligt.

Terrorattacken på ett annat lands territorium måste få konsekvenser. Även om Ryssland, som i andra fall ljuger, blankt förnekar är det en attack mot hela vårt samhälle som måste tas på fullt allvar.

Ännu är det för tidigt att säga huruvida den ryska Putinkritiker som i dagarna hittades död i London har någon koppling till Skripal eller om han dog av naturliga orsaker. Vad som däremot går att konstatera är att Putin kontinuerligt tystar kritiker inom och utanför landet. Den ledande oppositionsföreträdaren, Boris Nemtsov, mördades under former som leder tillbaka till de maktstrukturer som präglar Putinregi- men. Ledande oppositionella och journalister har tystats, fängslats eller drivits utomlands. Den enda trovärdiga oppositionspolitikern, Alksej Navanyj, sitter med jämna mellanrum fängslad och får inte ställa upp i valet. Därtill har regimen inskränkt fria medier till förmån för statspropagandan, förbjudit människorättsorganisationer och lett ekonomin mot botten. Putins Ryssland är sina medborgares främsta fiende.

Samtidigt som inrikespolitiken går i fel riktning hävdar sig Ryssland genom en aggressiv utrikespolitik. På samma sätt som demokrati i Ryssland hotar den egna makten, är demokratier ett hot mot Putinregimens maktanspråk. I grannländerna, som man anser sig ha rätten till, söker man konsolidera de frusna konflikterna, bedriver konventionell krigföring i Ukraina, informationskrigföring och cyberkrigföring mot Europa och USA liksom påtryckningspolitik genom energipolitik, penningtvätt och finansiering av nationalistiska krafter.

Det innebär att Sverige tillsammans med länder i EU och Nato måste stärka vår militära förmåga, men också förmågan att bemöta den ryska hybridkrigföringen på alla nivåer. EU:s sanktioner har gett effekt på den ryska ekonomin, men är i sig inte tillräckliga.

Flera europeiska länder har antagit en Magnitskijlag, som vi bör överväga i Sverige och EU, som drabbar den korrupta eliten och de som begår brott snarare än vanliga medborgare. Likaså bör planerna på att bygga den ryska gasledningen Nord Stream 2 stoppas eftersom den snedvrider konkurrensen och används i säkerhetspolitiska syften i konflikt med EU:s egna regler. Och vi måste säga ifrån när Ryssland angriper medborgare i Europa.

Rysslands relationer med omvärlden har systematiskt underminerats under Putins styre. Tyvärr kommer dagens val inte att innebära några förändringar. Det majoritetsstöd som Putin kommer att hävda att han har bakom sig har skapats genom att urholka de demokratiska institutionerna och eliminera alla former av opposition.

I grunden måste förändring ske genom det ryska folket och genom att Europa står upp för frihet, demokrati och rättsstat, för det är i grunden en betydligt mer attraktiv samhällsmodell än Putins totalitära stat. Då måste vi rusta oss för det hot som Ryssland utgör och samtidigt stödja dem som försvarar demokratin i Ryssland och inte tappa hoppet om att en förändring är möjlig.

Gunnar Hökmark (M), Europaparlamentariker