1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down

Antalet skarvar bör minskas

Skarvstammens utveckling har sedan 1980-talet varit alarmerande. I Sverige uppskattas beståndet i dag till 200 000 fåglar. Problemet ligger i att en vuxen skarv äter cirka ett halvt kilo fisk per dag. Det kan alltså innebära ett uttag på 100 ton fisk på en enda dag.

Våra kustfiskbestånd och havsmiljöer har de senaste decennierna varit dåligt förvaltade. Inte minst på grund av utsläpp av miljögifter och övergödning. Ljuspunkter har funnits och mycket har förändrats till det bättre, men nu kastar skarvens etablering en mörk skugga över våra svenska vatten och fiskbestånd.

Skarvens påverkan på fiskbestånden är väldokumenterad. I Danmark har man i över 15 år forskat på skarvens påverkan. Där finns tydliga exempel på hur stora skarvflockar kraftigt decimerat känsliga fiskbestånd i flera vattendrag.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för 99 kr! (ord pris 597 kr)

I den svenska sjön Roxen visar forskning att skarven äter mer fisk än vad sjön klarar av att producera. Vid Gålö utanför Stockholm anses skarven vara orsaken till att abborren inte ökar, trots att fiske förbjudits i området.

I en nyligen publicerad studie från bland annat Stockholms universitet och SLU beräknas mellanskarven äta så mycket som 40 000 ton fisk i Östersjön varje år. Enligt professor Sture Hansson vid Stockholms universitet kan antalet skarvar minskas med 75 procent utan att arten på något sätt skulle vara hotad, däremot så skulle det kunna innebära räddningen för många hotade fiskarter. Det behövs inte mer forskning om mellanskarven.

EU:s fågeldirektiv, där skarven är listad, ger utrymme till att förvalta skarven. Direktivets artikel 9 är tydlig i att man på nationell nivå har stora möjligheter att tillåta åtgärder med syfte att begränsa skarvpopulationer, genom exempelvis avskjutning eller prickning av ägg.

Om inte detta skulle räcka som stöd för en aktiv förvaltning av mellanskarven gick EU-parlamentet nyligen ut med en uppmaning till kommissionen där man tydliggjorde behovet av flexibilitet i EU-länderna när det gäller konfliktarter – skarven var en av de arter som åsyftades.

På svensk nivå har man däremot i praktiken stramat upp tolkningen av EU-direktiven. Naturvårdsverket har upprättat en förvaltningsplan, men en stor del av ansvaret för förvaltningen av skarv, inklusive besluten om skyddsjakt, har delegerats till länsstyrelserna. Det är bra med regional förvaltning av skarven, men mandatet och ansvaret att reglera antalet mellanskarvar, så att konflikterna minskar, måste förtydligas.

quote
Det är nu avgörande för hela ekosystemet att de kustnära fiskbestånden ges en förutsättning att återhämta sig.

Nu krävs aktiva åtgärder i de områden där skarvstammen vuxit sig för stor och där fågeln utgör ett hot mot svaga fiskpopulationer. Ansvaret faller tungt på politiken, Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Ekosystemen är i obalans och samtidigt som vi diskuterar mellanskarven decimeras fiskbestånden ytterligare. Något måste göras – nu.

Sportfiskarna och Svenska jägareförbundet kommer därför, som ett gemensamt första steg, att skicka in en ansökan om att minska skarvbeståndet i Västra Götalands län. Våra gemensamma kunskaper om såväl fisk som jakt borgar för att åtgärden kommer utföras på metodmässigt bästa sätt. Målet är tydligt. Vi måste minska mellanskarvens påverkan på fiskbestånden.

Det är nu avgörande för hela ekosystemet att de kustnära fiskbestånden ges en förutsättning att återhämta sig. Insatsen kan på sikt också bidra till att säkerställa det småskaliga kustfisket och sportfisket.

Samtidigt vill vi stödja framtagandet av regionala förvaltningsplaner för mellanskarven. Med genomarbetade och väl förankrade förvaltningsplaner – som innehåller tydliga mål gällande bestånden av mellanskarv – skulle handläggningen av skyddsjaktbeslut förenklas och problemfrågor hanteras på ett ordnat sätt.

Vi är beredda att hjälpa till. Är politikerna, Naturvårdsverket och länsstyrelserna redo att ge oss möjligheten att rädda hotade fiskbestånd?

Sten Frohm, generalsekreterare, Sveriges sportfiske- och fiskevårdsförbund

Bo Sköld, generalsekreterare, Svenska jägareförbundet