Annons

Populismen i parlamentet – mycket snack och lite verkstad

Högerpopulistiska krafter väntas gå framåt i EU-valet om knappt en månad – precis som förra gången.
Något större inflytande just i parlamentet lär de inte få men för många är motståndet till populismen en huvudfråga. Alla tycker inte att det är relevant.
EU • Publicerad 28 april 2019 • Uppdaterad 8 maj 2019
Populism beskrivs av Nationalencyklopedin som en rörelse eller ideologi som vädjar till ”folket” som grupp oberoende av någon social klass. Högerpopulism präglas ofta av främlingsfientlighet.
Populism beskrivs av Nationalencyklopedin som en rörelse eller ideologi som vädjar till ”folket” som grupp oberoende av någon social klass. Högerpopulism präglas ofta av främlingsfientlighet.Foto: Pablo Gorondi

Populism förekommer flitigt som begrepp i samband med det stundande EU-valet och benämns ofta som ett hot. Exempelvis av Liberalernas, vars avgående parlamentariker Cecilia Wikström under sina tio år i Bryssel tycker sig ha sett en sorts normaliseringsprocess, att folk tar sig friheter att säga saker i det offentliga rummet på ett sätt som hade varit otänkbart tidigare.

– De som är Europafiender och nationalister känner att de har torrt under fötterna. Det jag minns mest är en gubbe från italienska Lega Nord som sa att man inte behöver bekymra sig för flyktingbåtarna för att bensinen förr eller senare tar slut om man pushar dem längre från land. De tycker att de är fräna när de säger sådana saker och kan lägga upp det på hemsidor och så tycker deras följare hemma att de är duktiga, säger Cecilia Wikström (L).

Cecilia Wikström (L) valdes till EU-parlamentet 2009 och avslutar till sommaren sin andra och sista mandatperiod. Sedan är hon färdig med politiken och ska söka jobb, säger hon till BT.
Cecilia Wikström (L) valdes till EU-parlamentet 2009 och avslutar till sommaren sin andra och sista mandatperiod. Sedan är hon färdig med politiken och ska söka jobb, säger hon till BT.Foto: Mats Andersson
Annons

Hon tycker att fokus på det extrema har blivit oproportionerligt stort.

– Det kanske är roligare att rapportera om det som är annorlunda och lite galet men populisterna åstadkommer ju ingenting. Det är ingen som har haft ett ledande ansvar, det är ingen som har kommit någon vart och gjort karriär, det är ingen som har lett ett lagstiftningsarbete – de gör kolossalt lite, säger Cecilia Wikström.

Statsvetaren Andreas Heinö, tillika förlagschef på Timbro och återkommande krönikör på Borås Tidnings ledarsida, tycker att såväl medierna som partierna själva borde hitta en bättre balans gällande fokuset på populismen.

– Det blir ett mönster när man säger att det är detta som valet handlar om – men det stämmer inte riktigt om man ser till hur de agerar i den parlamentariska vardagen. Man ger lite av en felaktig bild, säger Andreas Johansson Heinö.

Andreas Johansson Heinö, statsvetare.
Andreas Johansson Heinö, statsvetare.Foto: Timbro

Han ser visserligen ändrade styrkeförhållanden i parlamentet som en trolig effekt av ett ökat högerpopulistiskt inslag i parlamentet men inte genom att de längst ut på kanten får mer att säga till om politiskt. I dag har grupperna ENF och EFDD, som anses stå längst ut på högerskalan, knappt 80 av 751 mandat.

– Socialdemokraterna och Kristdemokraterna har alltid haft egen majoritet ihop tidigare. Nu kan vi få ett mer fragmentariskt parlament som kan gynna liberaler och de gröna. Men en annan effekt är agendan – och där har de redan lyckats. De sätter agendan för vilka frågor som ska prioriteras, hur frågeställningarna ser ut och tvingar de andra partierna att förhålla sig till det, säger Andreas Johansson Heinö.

Farhågorna för den framväxande populismen är inte nya men historien visar att vägen till en enad ytterkant är lång i parlamentet. En avog inställning till exempelvis invandring övertrumfar inte per automatik skillnader i synen på marknaden och Ryssland.

– Framför allt de senaste två–tre åren har populistiska partier fått ytterligare lyft i nationella val. Det är en väldigt stark trend i hela Europa att de här partierna går framåt. Vi snackar mycket om parlamentsvalet nu men tack vare de nationella valen sitter de här partierna i var tredje europeisk regering och har inflytande i EU:s ministerråd. Och det inflytandet är större än vad de kommer att få i parlamentet, säger Andreas Johansson Heinö.

Tidigare i veckan skrev också journalisten Annika Ström Melin i en krönika i Dagens Nyheter om hur hon har svårt att förstå varför Europas nationalister ska få hjälp med att överdriva den politiska betydelsen genom att andra partier målar upp det som en huvudfråga.

Marita Ulvskog (S) valdes till EU-parlamentet 2009 och avslutar till sommaren sin andra och sista mandatperiod.
Marita Ulvskog (S) valdes till EU-parlamentet 2009 och avslutar till sommaren sin andra och sista mandatperiod.Foto: Erik Jullander

Avgående EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S), som på onsdag förstamajtalar i Borås, har en annan inställning.

Annons

– Parlamentet har stort inflytande och det finns stora resurser. Får de högerextrema mer stöd blir det mer hjälp för dem att åstadkomma det de vill, exempelvis när det gäller kvinnors rättigheter. Det tror jag man ska vara väldigt medveten om och inte bli överraskad och komma med insatser och debatter när det är för sent, säger Marita Ulvskog.

Erik JullanderSkicka e-post
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons